Sök
 
Anpassa textstorlek: A A A
Användarnamn:
Lösenord:
Kom ihåg

2010-07-31 | v. 30

Det här vill Almega

Förbunden och branscherna inom Almega har enats om fem viktiga utgångspunkter för mer anpassade och modernare kollektivavtal inför avtalsrörelsen 2010. Dessa pekar ut nödvändiga förändringar mot kollektivavtal och en lönebildning som har förutsättningar att fungera för både företag och medarbetare i det näringsliv och den arbetsmarknad som präglar Sverige idag.


De förändringar vi vill ha bygger på att löner och villkor bestäms mer lokalt. För att den lokala lönebildningen ska fungera måste den vara rationell, transparent och baseras på uppnådda resultat. Detta sker genom återkommande mål, resultat- och lönesamtal mellan enskild medarbetare och lönesättande chef. Alla ska känna till de kriterier som lönesättningen bygger på.

Lönesättningen får inte vara godtycklig. Tvärtom, finns det all anledning att använda sådana system som kvalitetssäkrar den process med vilken lönerna bestäms. Den lokala löneprocessen ska vara rationell, transparent och baseras på uppnådda resultat.

1. Olikhet är norm

Mellan olika branscher men också mellan olika företag inom samma bransch finns företag med hög respektive låg betalningsförmåga. Det är alltid ett lönepolitiskt avvägande vilken avtalsnivå som balanserar mellan dessa ytterligheter.

Almegas svar är att balansen endast kan avgöras där man vet vad som finns i vågskålarna: På den enskilda arbetsplatsen.

Därmed är tiden för länge sedan förbi då ett så kallat märke, med en generell lönenorm, ska sättas av vissa branscher. Den enda norm som finns är den om olikhet.
Av detta följer också att Almega inte kan acceptera centralt fastställda lönepåslag, oavsett om de kallas låglönesatsningar, kvinnopotter eller något annat.

2. Löneutveckling och företagsutvecklig måste gå hand i hand

Lönebildningen ett mycket viktigt verktyg för att för utveckla både företag och medarbetare i rätt riktning. Goda arbetsinsatser ska belönas, liksom medarbetare som utvecklas positivt i sitt yrke. En aktiv lönesättning gör att företag och medarbetare kan växa tillsammans.

Ett tjänsteföretag har per definition en arbetskraftskostnad som utgör en stor del av omsättningen. Därför blir lönekostnaderna helt avgörande för företagets framtid. En löneutveckling utan koppling till betalningsförmåga blir inte långsiktig utan bara ett sätt att krama det sista ur ett företag som sedan går omkull.

Lönen ska därför sättas lokalt, i det enskilda företaget.

3. Människor vill ha inflytande över sin lön

Där lokal lönebildning fungerar är alla nöjda. Resultatet är motiverade medarbetare och högre lönsamhet. Precis som en rad undersökningar visar, ser de flesta på lönen som en betygssättning av hur man värderas och vilken nytta man anses utgöra i företaget. Det kollektiva synsättet som under så lång tid dominerat bilden av lönebildningen i Sverige har gått ur tiden.

Löneförhandlingen ska ske mellan den enskilde medarbetaren och den lönesättande chefen. Inte över huvudet på dem som lönesättningen främst berör.

Lönesättningen ska vara helt individuell.

4. Moderna människor vill ha moderna avtal

Det går inte längre att ha bestämmelser om arbetstider och anställningsformer i kollektivavtalen som har den gamla stämpelklockans värld som utgångspunkt.
Det nya arbetslivet kräver en stor grad av flexibilitet, där både enskilda medarbetare och arbetsgivare kan hitta anpassade lösningar som fyller båda sidors behov. Det måste bli enklare att anställa, inte minst genom större möjligheter till visstidsanställning. Arbetstidens förläggning ska utgå ifrån varje företags och individs särskilda förutsättningar. Vi måste också ha turordningsregler som gör det möjligt att fortsätta driva ett företag på ett effektivt sätt, även efter det att neddragningar i personalstyrkan har skett. Det innebär att kompetens ska vara avgörande för turordningen.

Rigida bestämmelser om arbetstider och anställningsformer måste bort ur avtalen. Almega säger nej till bestämmelser om allmänna villkor som är kopior av avtal från helt andra avtalsområden. Allmänna villkor måste utgå ifrån varje enskild bransch och dess förutsättningar. Likaså, säger Almega nej till centrala krav på arbetstidsförkortning.
Avtal som sluts på central nivå ska vara lokalt dispositiva.

5. Alla har rätt till lön men inte till löneutveckling

Såväl de anställda som deras fack accepterar lönen som en betygssättning av genomfört arbete. I skolan är det självklart att inte alla får högsta betyg. Det måste gälla i arbetslivet också. Lönen ska spegla de resultat som individen uppnår i sin tjänst.

En viss lönespridning på en arbetsplats måste därför betraktas som något helt naturligt. 

Av detta följer att så kallade individgarantier inte ska finnas med i löneavtalen. Samt att tarifflöner bör försvinna ur avtalen

 

Kollektivavtal

Almega har en stark tilltro till kollektivavtal. Vår uppfattning är att kollektivavtal kan vara en konkurrensfördel i förhållande till andra länder. Men vi behöver modernisera avtalen.

Individgarantier leder inte till utveckling

Almega vill ha sifferlösa kollektivavtal utan individgarantier. Vi tycker att varje företag måste få sätta lön utfrån sina unika förutsättningar och samtidigt kunna ta hänsyn till varje enskild medarbetares sätt att utföra sitt arbete.

Inget generellt löneutrymme

Inom tjänsteföretag är olikhet norm. Därför kan man inte tala om ett generellt löneutrymme.

Problem med låglönesatsningar

Ansvaret för lönebildningen bör ligga hos enskilda företag och enskilda medarbetare, inte hos facket eller arbetsgivarnas organisationer. Kollektiva löneökningar hör inte hemma i modern lönebildning, vilket även gäller så kallade låglönesatsningar.

Lokal lönebildning

Almega vill att lönen ska bestämmas på den enskilda arbetsplatsen, i lönesamtal mellan medarbetaren och den som är lönesättande chef.

Moderna avtal för moderna företag

Almega har en stark tilltro till kollektivavtal. Vår uppfattning är att kollektivavtal kan vara en konkurrensfördel i förhållande till andra länder. Men vi behöver modernisera avtalen. I grunden har våra kollektivavtal inte moderniserats de senaste 25 åren. Men eftersom omvärlden och förutsättningarna har förändrats måste något göras. Om inte avtalen moderniseras blir det mindre intressant för nya företag att teckna avtal.

Röster om lönebildning

Det svenska näringslivet har gått igenom en total förändring under de senaste 30-40 åren. Men utvecklingen på det viktiga lönebildningområdet har stått mer eller mindre stilla. Det finns fortfarande tarifflöner och genrella höjningar som är föråldrade lönemodeller och ett irritationsmoment för tjänsteföretag.

Hur fungerar lönesättning i praktiken?

Förberedelserna inför avtal 2010 är i full gång hos de flesta av arbetsmarknadens parter. För att höja temperaturen gör Almega ett antal undersökningar, seminarier och samarbetsprojekt. Tanken är att under våren 2009 få till stånd en bred och öppen diskussion i frågor som är viktiga för företag och medarbetare i tjänstesektorn.
Sturegatan 11, Box 555 45, 102 04 Stockholm | Tel: 08-762 69 00 | Fax: 08-762 69 48 | E-post  |  Om webbplatsen  |  In English  |  RSS