Den senaste veckan har beman ningsbranschen utsatts för en orättfärdig demonisering. I samband med denna kommer krav från fackförbund och politiska grupperingar på vänsterflanken om att inskränka eller förbjuda branschen. Vi vill här åskådliggöra vad svensk arbets marknad går miste om, om dessa krav skulle verkställas. Bemanningsbranschen har växt till sig under senare år. Bemanningsföretag har i dag 60 000 anställda – fler än medlemmarna i de flesta LO-förbund. Våra medlemsföretag är auktoriserade, vilket bland annat innebär att kollektivavtal är obligatoriskt. Genom att förespråka begränsningar för branschen jobbar facken mot sina egna medlemmar.

Det är närmast stötande att LOförbunden jobbar för att begränsa branschen sam tidigt som vi som arbetsgivarpart kontinuerligt förhandlar om förbättrade och utvecklade kollektivavtal. Men framförallt, genom att ställa krav på begränsningar säger de nej till följande sex väsentliga bidrag till arbetsmarknadens funktion, till samhällsekonomin och därmed till välfärden:

• Jobbkopmeterare.

Bemannings före tag skapar fler jobbmöjligheter för fler individer. Andelen unga är dubbelt så hög som på arbetsmarknaden i stort. Senioruthyrningen sätter nya rekord. Generationsväxlingen blir viktig när 40-talisterna pensioneras. För personer som är inlåsta i jobb är branschen en utväg för karriärväxling.

• Jobbpusslare.

65 procent av bemanningsjobben skulle inte skulle komma ut på arbetsmarknaden om de inte genererades via bemanningsföretag. Det visar en under sökning från Eurociett, European Confederation of Private Employment Agencies. I branscher där jobben karaktäriseras av oregelbundenhet är bemanningsföretagen också viktiga. I stället för att en servitris arbetar på fyra restauranger för fyra arbetsgivare, kan hon ha en anställning hos enda arbetsgivare som har ansvaret för att pussla ihop jobben till heltid. Det är givetvis smidigare oavsett om det handlar om semester, lön, pension, föräldraledighet eller utvecklings - samtal. Även specialister, chefer och vd:ar hyrs ut i allt större utsträckning.

• Jobbunderlättare.

Andelen anställda med utländsk bakgrund är dubbelt så hög i bemanningsbranschen som på arbetsmarknaden i stort. Tillsammans med Arbetsförmedlingen görs flera insatser för att unga, funktionshindrade och utlandsfödda skall komma i jobb. Här har bemanningsföretag en viktig roll att spela för att sänka trösklar. Andra arbetsgivare anställer sällan personer som är i utanförskap, visar en TCO-rapport.

• Jobbredovisare.

Genom den obligatoriska auktorisationen för bemanningsföretag minskar utrymmet för oseriösa aktörer märkbart. Offentliga upphandlare, medarbetare och kunder väljer allt oftare auktoriserade bemanningsföretag. I samarbete med Skatteverket har projektet Vita jobb genomförts.

• Jobbmaximerare.

Bemanningsföretag är experter på att bemanna olika projekt. Skulle kungen och utrikesminister Carl Bildt ha pratat japanska under det kejserliga stats besöket utan inhyrd tolk? Skulle Nobelstiftelsen ha fixat middagen utan inhyrd kock på Nobelfesten. Skulle oppositionsledare Mona Sahlin ha varit glad utan en färsk, nyutburen tidning och skulle miljöpartiets Maria Wetterstrand varit nöjd med ett havererat försök att införa vägtullar i Stockholm?

• Jobbförmedlare.

Enligt Arbets förmedlingen annonserade bemanningsföretag efter över 100 000 jobb förra året. Det behövs olika vägar för att komma i jobb, vilket kräver sam arbete mellan offentliga och privata lösningar. Både forskare och politiker säger att antalet arbetade timmar i ekonomin är avgörande för välfärden. Totalt arbetar 120 000 personer någon gång årligen i bemanningsbranschen. Få branscher är större, och därför blir vårt bidrag till sysselsättning centralt. Bemanningsföretag bidrar till samhällsekonomin genom ökade skatteintäkter från inkomst av tjänst och minskade utbetalningar från trygghetssystemen när allt fler jobbar. De krafter som nu vill begränsa bemanningsföretagen säger nej tack till just det de är ute efter – en fungerande arbetsmarknad för alla, som leder till bättre samhällsekonomi, som i sin tur avgör välfärden.

Henrik Bäckström, vd Bemanningsföretagen

Gabriella Sebardt, förbundsjurist Bemanningsföretagen

Publicerad i