Allt fler länder integreras i världsekonomin. Utländska multinationella företag sysselsätter ett ökande antal svenskar och svenska globala företag växer i utlandet. Investeringar i FoU sker i allt högre grad utanför företagets nationella gräns. Utmaningen Sverige står inför handlar om hur vi ska bygga upp en internationellt konkurrenskraftig kunskapsnivå och hur vi ska kunna omsätta kunskapen i välfärd. Det kan vi göra genom innovationer som leder till högre förädlingsvärde genom tjänsteutveckling.

Sammanfattning

Sammanfattning av Almegas förslag på ökat värdeskapande – för global konkurrenskraft i svenskt näringsliv.

1. Stärkt forskning som stödjer tjänsteinnovation för ökad tillväxt och global konkurrenskraft för svenska företag

2. Lyft tjänsteinnovation till en strategisk branschöverskridande plattform

a. Plattformen bör innehålla programsatsningar och nya demonstratorer

b. Plattformen bör skapa en nationell struktur för samverkan mellan akademi och företag inom tjänsteforskningen

3. Utveckla ramverket att stödja tjänsteinnovation 

a. öka möjligheterna till kommersialisering av tjänsteforskning:
– satsa på tjänsteinkubatorer
– bredda innovationskontorens arbetsområde till att även gälla stöd till tjänsteinnovationer
– inför ekonomiska incitament i resurstilldelningssystemet för ökad samverkan mellan akademi och näringsliv

b. reformera skattesystemet för tjänstesamhället och den globaliserade
ekonomin:
– öppna upp för avskrivningar av immateriella investeringar, exempelvis
fortbildning, mjukvara och FoU
– satsa på innovationscheckar till små och medelstora företag för att initiera
samverkan med akademien
– minska skattekilarna och marginaleffekterna i skattesystemet

c. utveckla marknaden för ökad tjänsteinnovation:
– utveckla lagen om valfrihetssystem (LOV) att gälla inom fler branscher
– utveckla innovationsupphandling som verktyg
– stöd tjänsteexport genom riktade satsningar på växande tjänstebranscher s
 

Läs rapportern här (pdf)

I rapporten återfinns förutom branschstatistiken en enkätundersökning framtagen för att sätta fokus på intressanta branschfrågor. Undersökningen riktade sig till saneringsföretagen inom Almega Serviceentreprenörerna och har i år extra fokus på frågor inom utbildningsområdet.

Vi vill också lyfta fram hur väl företagen i branschen har klarat sviterna efter den finansiella krisen och hur företagen breddar sitt utbud av servicetjänster.

Genom denna rapport klargör vi branschens utveckling och lyfter fram relevanta fakta för både företag, kunder och andra intressenter.

Läs rapporten här.

Över 30 procent av de som anställdes i städ- och servicebranschen under 2010 kom från arbetslöshet. Många är födda utanför Sverige (43 procent) och de anställda saknar oftast eftergymnasial utbildning (88 procent). För tredje året i rad presenterar Almega Serviceentreprenörerna en fullständig branschrapport för städ- och servicebranschen.

Statistik från SCB samt enkäten till företagen visar att företagens kostnader ökar mer än priserna på de tjänster som företagen levererar.

Enligt Almega Serviceentreprenörerna erbjuder och satsar majoriteten av företagen idag på ett breddat tjänsteutbud med bättre marginaler. En utveckling som håller i sig utifrån svaren i årets företagsenkät.

Cirka hälften av företagen deltog i offentliga upphandlingar under det senaste året och en allt större del av företagens omsättning kommer numera från offentliga uppdrag (34 procent).

Läs rapporten här:

Färre än 1 av 10 anser att det är mest rättvist att den egna löneökningen bestäms genom centrala fackliga förhandlingar utan den anställdes medverkan.

Läs rapporten (pdf)

Läs rapporten här

Rapporten innehåller bland annat en aktuell analys av det ekonomiska läget och en genomgång av de ekonomiska förutsättningarna inför den kommande avtalsrörelsen. Organisationerna presenterar också en gemensam uppfattning om viktiga förutsättningar för en väl fungerande lönebildning, vilket på det mer övergripande planet innefattar att;

• En väl fungerande lönebildning innebär för den internationellt konkurrensutsatta sektorn en lönebildning som stärker konkurrenskraften för verksamheterna i Sverige. 
• En väl fungerande lönebildning för internationellt konkurrensutsatta verksamheter i Sverige måste utgå från vad som sker i omvärlden. 
• Den internationellt konkurrensutsatta sektorns märke måste få bred acceptans som norm för hela arbetsmarknaden för att säkerställa en för hela Sverige väl fungerande lönebildning.

Den globala tillväxten förväntas i år och nästa år bli något lägre än förra året, men återhämtningen väntas fortskrida. Den snabba uppgången innebär att den globala industriproduktionen nu ligger på en högre nivå än före finanskrisen, men skillnaderna mellan länder är stor. Den svenska teknikindustrin påverkades mycket kraftigt av finanskrisen och har återtagit en hel del av nedgången, men det återstår en väsentlig bit kvar till tidigare nivåer. Bedömningen är att återhämtningen fortsätter, men i avtagande takt.

- Det är viktigt att vi som parter har en gemensam bild av hur de ekonomiska förutsättningarna ser ut. Hela arbetsmarknaden måste ta hänsyn till exportnäringens betydelse för svensk ekonomi, säger Anders Rune, Teknikföretagens chefekonom.

För tjänsteföretagen inom IT, tekniska konsulter och telekom blev nedgången i samband med finanskrisen ovanligt kort. Företagen förväntar sig en fortsatt ökad efterfrågan utifrån en relativt stark tillväxt i svensk ekonomi samt en fortsatt återhämtning i omvärlden.

- För företagen i dessa branscher är bristen på personal en trängre sektor än för låg efterfrågan, säger Lena Hagman, Almegas chefsekonom.

Företagen i teknikindustri och tjänster har ökat antalet sysselsatta sedan mitten av 1990-talet. Inklusive underleverantörsleden sysselsätts ungefär en miljon i denna del av svensk ekonomi. Det ökade samspelet mellan industrin och IT, tekniska konsulter och telekom är en central strukturförändring i svensk ekonomi under senare tid.

- I den allmänna debatten glöms exportnäringarnas betydelse för svensk ekonomi ofta bort. Den här rapporten kan förhoppningsvis räta ut en del frågetecken kring detta, avslutar Daniel Lind, Unionens chefsekonom.

Läs rapporten

För ytterligare information:
Unionen Daniel Lind, chefsekonom, + 46 768 277 246
Almega Lena Hagman, chefsekonom, + 46 761 088 251
Teknikföretagen Anders Rune, chefekonom, + 46 8 782 0836

www.almega.se, www.teknikforetagen.se, www.unionen.se

• Dålig samverkan mellan skola och näringsliv.
• Okunskap hos skolpolitiker om näringslivets behov.
• Nästan obefintliga karriärmöjligheter för lärare vilket gör att det saknas incitament till att utvecklas i sin lärarroll eller att utveckla undervisningen utifrån omvärldens behov.

Detta är tre av de viktigaste hindren för att utveckla gymnasiet och högskolan till högklassiga plantskolor.

I den bästa av världar utbildar gymnasie- och högskola människor som efterfrågas av näringslivet och genast får jobb. Idag är det inte så.

Denna rapport sammanfattar undersökningen och ger förslag på lösningar på de problem som finns. En av de viktigaste slutsatserna är att företagen vill anställa människor som har stor förståelse för hur människor fungerar och som därmed kan möta kunder och kollegor på ett bra sätt. Detta är för många viktigare än baskunskaper.

Läs rapporten! (pdf)

De branscher som förväntas ge framtidens jobb och tillväxt i Sverige är de som beskattas hårdast. Särskilt tung är skattebördan för företag inom forskning och utveckling.

En ny rapport som skrivits av Handelns Utredningsinstitut (HUI) på uppdrag av Almega visar att olika branscher beskattas olika mycket. Tyngst skattebörda har de kunskapsintensiva tjänstenäringarna. Företag inom forskning och utveckling är tyngst beskattade
 

Läs rapporten: Skatter och det kunskapsintensiva samhället (pdf)

Beställ rapporten från webbshoppen >>

I syfte att kartlägga omfattningen av branschens svartarbete samt skapa debatt kring den illojala konkurrens som förekommer i branschen lät Almega Serviceentreprenörerna nationalekonomen Johan Kreicberg sammanställa och analysera tillgängliga uppgifter på området. Rapportens slutsats är att minst två miljarder kronor undanhålls från beskattning i städbranschen varje år. Sannolikt är siffran ännu högre.

Förutom att redogöra för problematiken bakom den svarta sektorn beskriver rapporten, ”En renare städbransch”, även hur upphandlare av städtjänster kan upptäcka oseriösa företag samt hur den svarta sektorn kan motverkas. Auktorisationen lyfts fram som ett viktigt verktyg för att stödja seriösa medlemmar samtidigt som det är ett enkelt och handfast sätt att underlätta för branschens kunder att välja seriösa leverantörer.

Här kan du ladda hem rapporten. Du kan även beställa den i webbshoppen.

Efter sommaren kommer Unionen, Teknikföretagen och Almega och en rad andra parter att inleda förhandlingar om nya kollektivavtal. En för alla viktig fråga är att förhandlingarna resulterar i en väl fungerande lönebildning. En sådan är långsiktigt avgörande för företagens konkurrenskraft och för medarbetarnas reallöner och sysselsättning i Sverige.

Mot bakgrund av de omfattande förändringar som företag och anställda genomgår finns behov av en aktuell analys av det ekonomiska läget och en genomgång av de ekonomiska förutsättningarna inför den kommande avtalsrörelsen.

Internationellt konkurrensutsatta industri- och tjänsteföretag genomgår kraftiga förändringar i efterfrågan. Sedan drygt ett år har konjunkturen vänt upp och detta efter ett fall som för många var det största i modern tid. Finanskrisen blev en industrikris. De tjänsteproducerande företagen klarade sig överlag betydligt bättre. Minst lika viktiga är de strukturella förändringar som följer av globaliseringen. Den ekonomiska tillväxten sker framför allt i länder som Kina, Indien och Brasilien och de konkurrerar allt mer med kvalificerade produkter och tjänster.

Globaliseringen förändrar i hög grad förutsättningarna också för verksamheter i Sverige. Industrin köper mer tjänster, men blir också i sig mer och mer tjänsteintensiv. Tillverkande teknikföretag har redan idag fler tjänstemän än arbetare anställda i Sverige. Många tjänsteföretag är nära lierade med tillverkande företag och med detta ömsesidiga beroende är det inte meningsfullt att skilja på produkter och tjänster i industrin.

Unionen, Teknikföretagen och Almega har med dessa utgångspunkter tillsammans beställt en rapport om de ekonomiska förutsättningarna för teknikindustrin och tjänster inför de kommande avtalsförhandlingarna. Rapporten innehåller många nya fakta, bland annat om betydelsen av tillverkande teknikindustri och tjänster för Sveriges ekonomi och välstånd.

Vår förhoppning är att rapporten ska bidra till att öka förståelsen för de villkor som gäller för internationellt konkurrensutsatta företag. Parterna inom den internationellt konkurrensutsatta sektorn kan inte påverka andra parter på annat sätt än att beskriva och förklara den verklighet dessa företag och anställda arbetar under och att det ytterst också är dessa gränser som gäller oss alla.

Rapportens författare är chefekonomerna Daniel Lind (Unionen), Lena Hagman (Almega) och Anders Rune (Teknikföretagen). Faktainsamlingen avslutades 2011-04-12.

Stockholm i maj 2011

Läs hela rapporten (pdf)

Great opportunities in the European Union for private childcare providers

Well-functioning childcare is essential for the development of children, for the labour market participation of parents, and consequently, for the entire society. The member states of the European Union organize and finance childcare in remarkably different ways. In some countries, high quality childcare is available at a low cost to the parents, while in many other countries, availability is limited or the costs prohibitive. From a political perspective, there is a large consensus that childcare availability needs to improve in the European Union. The Lisbon Strategy, the Barcelona targets, as well as the EU strategy for smart, sustainable and inclusive growth all emphasize the need for an increased availability of childcare.

Read the report (pdf)

This is a translation of the Swedish report: Stor potential för export av barnomsorg (pdf)

Undersökningen har tagits fram för att utreda huruvida det finns ett stöd eller inte för att införa ett så kallat RIT-avdrag. Vidare har undersökningen syftat till att ta reda på om stödet skiljer sig mellan könen och mellan olika åldersgrupper och vilka områden respondenterna anser att ett eventuellt RIT-avdrag skulle omfatta. Frågor har också ställts om på vilka sätt respondenterna idag löser IT-relaterade problem och vi har analyserat eventuella skillnader mellan män och kvinnor och mellan olika åldersgrupper.

Vidare har frågor ställts om respondenterna anser att de har tillräcklig kunskap om tekniska prylar om problem uppstår och vi har utrett eventuella skillnader mellan män och kvinnor och mellan olika åldersgrupper. Frågor har också ställts om vilken IT-kunskapen respondenterna tror kommer att behöva ha om olika tekniska prylar i hemmet om tio år idag jämfört med idag och vi har analyserat eventuella skillnader mellan män och kvinnor och mellan olika åldersgrupper. Avslutningsvis har frågan ställts om respondenterna tror att ett eventuellt införande av ett RIT-avdrag skulle skapa fler jobb för unga eller inte och hur män respektive kvinnor samt olika åldersgrupper ser på RIT-avdragets eventuella påverkan på sysselsättningen.

Läs hela rapporten (pdf)

Almega är Sveriges största organisation för tjänsteföretag det privata näringslivet. Många av våra medlemsföretag är ledande inom sina verksamhetsområden och i att utveckla nya tjänster. Tjänsteföretagen bidrar idag också till utvecklingen av industrins produkter, av hela näringslivet och offentlig sektor. Det är de företag där nya affärsidéer föds och där nya jobb skapas. Detta är Almegas program för att få Sverige att lyfta i tjänstesamhället.

Läs rapporten (pdf)
 

Since the mid 1990s productivity performance in Sweden has been very strong compared to many other OECD-countries. Productivity performance in manufacturing has been particularly strong and manufacturing has therefore been viewed as crucial for the economic development in Sweden. Paradoxically, all employment growth since the mid 1990s has been created in services. This report shows that there has been a structural shift in the Swedish economy since the mid 1990s where investment in intangible assets has become increasingly important for productivity growth. Moreover, intangible investment consisting of knowledge intensive services has increased particularly in manufacturing. Thus, it is not manufacturing alone, but rather the interaction between manufacturing and services that has been crucial for the strong productivity performance in the Swedish economy since 1995.

Read the report (pdf)

This is a translation of the Swedish report: Hur viktiga är immateriella investeringar i tjänstesektorn och tillverkningsindustrin för näringslivets tillväxt? (pdf)

Läs rapporten (pdf)

Det som gör att branschen som helhet fortsätter att växa trots lågkonjunkturen är det ökade utbudet av servicetjänster samt den ökade efterfrågan på privata servicetjänster bland offentliga verksamheter.

För andra året i rad presenterar Almega Serviceentreprenörerna en fullständig branschrapport för städ- och servicebranschen. Vi följer den utveckling som har varit under det senaste året men blickar också framåt. I denna rapport redovisas i vanlig ordning den årliga medlemsundersökningen. Nytt för i år är att årets rapport har fokus på utvecklingen av facility services bland företagen samt att ny information från Statistiska Centralbyrån (SCB) redovisas.

I rapporten återfinns också uppdaterad statistik och nyckeltal för Almega Serviceentreprenörernas medlemsföretag samt branschen som helhet.

Läs rapporten (pdf)

Du kan beställa tryckta rapporter i webbshoppen.

Läs mer (pdf)

Engelsk översättning: The Market for Childcare

Samtidigt ökar oron bland företagare, konsumenter och anställda. Om RUT-avdraget avskaffas efter valet bedömer branschen att de får avskeda hälften av sin personal och att var tionde företag får lägga ned.

Rapporten visar att efterfrågan ökar stabilt. Över 200 000 personer har köpt hushållsnära tjänster sedan den 1 juli 2009. Det är en ökning med över 100 procent i jämförelse med 2008. Det tillkommer 20 000 nya kunder varje månad och svenskarna köper hushållsnära tjänster för närmare 190 miljoner kronor i månaden. Siffrorna stöds av de uppgifter som Skatteverket presenterade i fredags.

Läs rapporten

Immateriella investeringar utgörs främst av kunskapsintensiva tjänster, men ingår inte i nationalräkenskaperna. Beräkningar visar att de har ökat avsevärt i det svenska näringslivet och varit mycket viktiga för produktivitetstillväxten. Rapporten visar att tjänstesektorn stod för 51 procent av de immateriella investeringarna i näringslviet, medan motsvarande siffra för tillverkningsindustrin var 44 procent. Således var det tjänstesektorn som investerade mest i immateriella tillgångar. Samtidigt har immateriella investeringar varit betydligt större än de materiella i tillverkningsindustrin, vilket tyder på att investeringar i tjänster har varit viktiga för produktivitetsutvecklingen. Då investeringar är nödvändiga för att skapa framtida tillväxt framstår det inte som om det endast är tillverkningsindustrin som är motorn i den svenska ekonomin.

System för valfrihet till offentligt finansierade tjänster har etablerats i allt högre grad i Sverige – framför allt inom skola, omsorg och sjukvård. Ser man tillbaka något årtionde är det stora steg som tagits och flera lagar, bl a lagen om valfrihetssystem (LOV), finns på plats. Samtidigt finns det fortfarande en stor potential att utöka valfriheten till fler områden som omfattar både enskilda medborgare och företag.

För Almega är det viktigt att sätta in valfrihetsreformerna i ett vidare sammanhang:
• Vad innebär valfrihet i förlängningen för användarna av offentliga tjänster – medborgare och företag – och offentliga myndigheter och leverantörer?
• Hur stimuleras en utveckling som genererar ett bestående värde till samhället?
• Vilka nya områden är lämpliga för valfrihet och vilka är de viktigaste skälen för detta?

Kunskap är den främsta resursen idag i företag där en allt större del av investeringarna sker i immateriella värden som FOU, varumärken och utbildning och inte i maskiner och fast utrustning.

För att de kunskapsintensiva företagen ska kunna växa, måste de kunna rekrytera medarbetare med rätt kompetens, där man i vissa fall måste söka denna kompetens utanför Sveriges gränser.

Dagens skattesystem sätter dock käppar i hjulen för tjänsteföretagen. Beskattningen av arbete är mycket hög i Sverige, vilket drabbar den personalintensiva tjänstesektorn extra hårt. Och de svenska marginalskatterna är enligt KPMG de högsta i värden.

Höga marginalskatter får till effekt att det lönar sig dåligt för individen att utbilda sig, att öka sin kompetens eller att ta sig an mer krävande arbetsuppgifter. Almega har därför valt att kalla marginalskatterna för en Hjärnskatt. Skattesystemet straffar investeringar i kunskap. Denna rapport är gjord av Ratio forskningsinstitut på uppdrag av Almega. Den tar vid där den politiska retoriken slutar. En retorik som brukar handla om att ”De rika ska betala mer skatt”. Av rapporten framgår vilka dessa ”rika” är.

Sjuksköterskor, lärare och lokförare som tillhör denna grupp av ”rika” som drabbas av Hjärnskatt. Nästan 4 av 10 medarbetare i den privata sektorn tillhör denna grupp.

Det må vara så att vissa anser att en Hjärnskatt är nödvändig av rättviseskäl, men en skatt som i praktiken minskar utbytet av förkovran och utbildning är ohållbar för ett samhälle som lever på kunskap.

Det visar en rapport som undersökningsföretaget Silentium gjort på uppdrag av Almega.

Undersökningen är utförd under april. 1061 personer i varierande åldrar över hela Sverige har tillfrågats.

Läs rapporten (pdf)

Det är ett fortsatt starkt stöd för RUT-avdraget bland befolkningen. 66 procent är positiva till avdraget medan 26 procent är negativa.

Bland gruppen blockosäkra väljare, de som uppgett att det kan tänka sig att rösta på minst ett parti från vardera blocken, är 75% positiva till RUT-avdraget och 16% negativa.

Det finns en stor del, om än i minoritet, bland de socialdemokratiska väljarna som är positiva till RUT-avdraget. 42% är positiva medan 49% är negativa. I Göteborg är siffrorna för omvända. Fler s-väljare i Göteborg är positiva till RUT-avdraget än de som är negativa, 48 respektive 42 procent.

Miljöpartiets väljare går emot partilinjen. Hos mp:s väljare är 55% positiva till RUT-avdraget och 35% negativa. I Malmö går Miljöpartiets väljare kraftigt emot partiledningen. 64procent är positiva till RUT-avdraget och 22% negativa.

• Tjänsteföretagen skapar den svenska välfärden – en trend sedan 90 år tillbaka
– 3 av 4 svenskar arbetar i tjänsteföretag
• Tillväxt i sysselsättning kommer från tjänstesektorn
– Tjänsteföretag är mer kunskapsintensiva än industriföretag
• Nästan varannan arbetstagare arbetar i ett kunskapsintensivt tjänsteföretag
• Kunskapsintensiva tjänsteföretag blomstrar, och framförallt i storstäder – tjänsterna
produceras där kundunderlaget är som störst
• Tillväxten är mer än 4 gånger högre i den kunskapsintensiva tjänstesektorn än i industrin
• Halva marknaden för kunskapsintensiva tjänster inte tillgänglig för privata företag
• De privata kunskapsintensiva tjänsteföretagen växer betydligt mer än de offentliga

Läs rapporten (pdf)

Läs rapporten

För första gången redovisar Almega en uträkning som bygger helt på Skatteverkets statistik för utbetalad reduktion för de senaste tre månaderna (november – februari). Det visar sig att över 11 000 personer är sysselsatta i hemservicebranschen idag och att närmare 23 000 unika köpare tillkommer varje månad. Företagen har haft en tillväxt på snitt 50 procent under det senaste halvåret, en takt som förväntas fortsätta under 2010.

Läs rapporten Hemservice – Attityder och fakta kring hushållsnära tjänster (pdf)

Läs hela rapporten (pdf)

Saneringsbranschen består av omkring 130 företag med nästan 3 300 anställda och omsatte 2,9 miljarder kronor år 2007/08. Branschen kan indelas i tre huvudsakliga delbranscher/verksamhetsområden – industriservice, skadeservice och kärnkraftsservice.

Utifrån företagen i branschen är det noterbart att endast 6 procent av företagen har över 100 anställda, att nästan var fjärde anställd inom företagen är mellan 18-24 år och att hela 80 procent av de anställda är män. Det visar sig också att de flesta företag, 80 procent, använder sig av underentreprenörer.

I den senaste statistiken går det att konstatera att den ekonomiska krisen inte hittills haft lika stort genomslag på saneringsbranschen som helhet jämfört med många andra områden. Någon analys av eventuella skillnader mellan de olika delbranscherna inom sanering har dock inte gjorts. Området sanering förefaller inte lika konjunkturkänslig som exempelvis närliggande städbranschen. Medlemsundersökningen till Almegas saneringsföretag visar också att framtidsutsikterna generellt sett verkar ljusa för branschen som helhet. Detta trots att nästan 76 procent av företagen upplever att kostnaderna ökar medan endast 41 procent upplever att prisutvecklingen
står stilla.

En annan intressant del att ta fasta på är den utveckling som sker inom företagens tjänsteutbud. Vår definition av branschen utgår från medlemsföretag inom Almega Serviceentreprenörerna där huvuddelen av omsättning och verksamhet utgörs av olika former av saneringsarbete. Men de flesta av dessa företag erbjuder idag fler tjänster än sanering. Många av företagen är idag att betrakta som servicebolag som erbjuder en flora av tjänster och ställer om utbudet efter en mer komplex och varierad
efterfrågan på marknaden.

En majoritet av företagen (55,9 procent) har deltagit i offentlig upphandling. Över hälften av de som deltagit är missnöjda med hur den offentliga upphandlingen fungerar, varav de flesta framhåller fokuseringen på lägsta pris som en förklaring till detta. I rapporten framkommer också att det finns en splittrad syn på offentlig upphandling där upphandlare i högre utsträckning tycker att det har blivit bättre. Majoriteten av företagen upplever däremot att det inte har skett någon förändring.

Läs rapporten (pdf)

Förhoppningarna med en skattereduktion för hushållsnära tjänster var att ge förutsättningar för en hemservicebransch där seriösa företag skulle få bra möjligheter att konkurrera och slå ut oseriösa aktörer, förvandla svarta jobb till vita och skapa nya företag och arbetstillfällen. Almega har sedan flera år arbetat för införandet av en skattereduktion för hushållsnära tjänster och allt sedan införandet följt branschens utveckling.

Det går idag att konstatera att förhoppningarna blivit uppfyllda. År 2009 är efterfrågan på vita hushållsnära tjänster enorm. Det är en bransch med över 2 700 aktiva företag som går framåt trots lågkonjunkturen och som med all säkerhet kommer att växa ytterligare efter införandet av fakturamodellen som underlättar för köparna. Almegas undersökningar gjorda av Demoskop visar att flera tusen nya riktiga arbeten har skapats och attityden till svarta hemtjänster har förändrats.

Att kalla denna reform och omvandling för en hel bransch för succé är inte en överdrift. Ändå har den politiska debatten fastnat i en diskussion kring systemets vara eller inte vara. Där oppositionen i dagsläget vill ta bort skattereduktionen. Detta trots att det finns en majoritet som är för skattereduktionen ibland allmänheten och detta i samtliga politiska väljargrupper.

Det är en självklarhet att samhället blir den stora vinnaren i ett system som har givit förutsättningar för skapandet av nya företag och arbetstillfällen och som samtidigt tillgodoser människors behov. Att det sker i en kvinnodominerad bransch som främst utgörs av små företag med anställda som kommer från tidigare arbetslöshet är givetvis extra positivt.

Det är därför hög tid att lyfta debatten och istället diskutera hur man bäst tar tillvara effekterna av denna reform, hur man underlättar för dagens nya företag samt vilka andra tjänster och branscher som kan inkluderas för att ytterligare stimulera tjänstesektorn och framväxten av nya branscher. Det borde ligga i allas intresse, inte minst samhällets.

Läs rapporten (pdf)

Nu börjar upptakten inför avtalsrörelsen 2010, och diskussionerna lär gå höga om vem som ska sätta det så kallade märket och på vilken nivå detta märke ska ligga. För den stora och växande tjänstesektorn känns denna diskussion gammal- modig och allt mer ointressant. Och frågan om kollektivavtalens framtid blir allt mer brännande, där inte minst tjänsteföretagen ställer kravet på att avtalen måste fungera i den tid där de ska användas. Många kollektivavtal har en konstruktion som gör att de hindrar en utveckling av företag och medarbetare. Det är en position som är ohållbar i längden. Utvecklas inte avtalen går den svenska modellen under.

Avtalsrörelsen 2010 handlar inte om att nå snabba uppgörelser. De avtal som sluts gäller för flera år framöver, och de måste ha en hållbarhet över tid och konjunkturer. Avtalen kan hjälpa eller stjälpa svensk tillväxt och de kan få arbetslösheten att minska eller öka. Därför är det av enorm betydelse att parterna på svensk arbetsmarknad har den verklighet som svenska företag och medarbetare lever i för ögonen, och inte tittar i backspegeln.

I denna rapport tecknas en bakgrund till varför kollektivavtal och lönebildningen på svensk arbetsmarknad måste utvecklas och få en ny struktur. Rapporten avslutas med Almegas fem utgångspunkter för en moderniserad lönebildning.

Rapporten bygger på undersökningar och rapporter som under senare år har presenterats av Almega och våra samarbetspartners. Den är därmed en sammanfattning av en del av den diskussion om lönebildningen i Sverige som Almega fört under en rad av år.

Läs rapporten (pdf)

En av de mer omtalade politiska reformerna i Sverige under senare år är skattereduktionen för hushållsnära tjänster, även kallat Rut-avdraget, som infördes den 1 juli 2007.
Skattereduktionen har gjort det väsentligt billigare att köpa hushållsnära tjänster; hälften så billigt som tidigare för den som kan utnyttja avdragsrätten fullt ut.

Sedan Rut-avdraget infördes för två år sedan har hemservicebranschen utvecklats kraftigt. Tidigare gick det nästan inte att köpa hemservice vitt, men idag finns det gott om stora och små företag som erbjuder hushållsnära tjänster. Branschen fortsätter att växa och anställa, trots lågkonjunkturen.

Nyligen utvidgades skattereduktionen till att även omfatta så kallat Rot-arbete, det vill säga reparation, underhåll, ombyggnad och tillbyggnad av den egna bostaden. Det som tidigare var en skattereduktion enbart för hushållsnära tjänster har blivit ett mer generellt "husavdrag". Skattereduktion för Rot-arbete har funnits tidigare under begränsade tidsperioder. När det första gången infördes var marknaden för vita hantverkstjänster i hemmet mycket begränsad. Sedan dess har marknaden utvecklats och idag tycker både regeringen och oppositionen att skattereduktion för Rot-arbete behövs för att skapa fler vita jobb inom byggsektorn.

En idé som föreslagits är att Rut- och Rot-avdragen ska kompletteras med ett Rit-avdrag, en skattereduktion för IT-tjänster i hemmet. Fortfarande finns nästan inga företag som erbjuder  IT-support till privatpersoner, men efterfrågan är stor och det finns gott om ungdomar utan riktigt fotfäste på arbetsmarknaden med IT-kompetens som mer än gärna vill utföra sådana arbetsuppgifter.

Erfarenheten visar att skattereduktion fungerar – både som ett sätt att göra svarta jobb vita och som ett sätt att skapa helt nya jobb och företag. I det rådande konjunkturläget verkar det dumt att inte använda de enkla beprövade metoder som finns för att skapa nya möjligheter på arbetsmarknaden.

Politiken på detta område kan bli en viktig valfråga 2010. Den rödgröna oppositionen vill behålla och utvidga Rot-avdraget men slopa skattereduktionen för hushållsnära tjänster. Om Rut-avdraget avskaffas är tusentals jobb hotade.

Läs rapporten (pdf)

Den här rapporten visar att investeringar i immateriella tillgångar var 9 procent av BNP år 2004. En viktig del av dessa investeringar utgjordes av kunskapsintensiva tjänster.

Den här rapporten analyserar utvecklingen av kunskapsintensiva tjänster i det svenska näringslivet. Resultaten visar att sysselsättningstillväxten var hög, medan den uppskattade produktivitetstillväxten var låg i denna sektor. Vidare visas att kompetens och samarbete med kunder är avgörande för den kunskapsintensiva tjänstenäringens framtida utveckling. Rapporten pekar på stora brister beträffande i synnerhet produktivitetsstatistik för kunskapsintensiva tjänster. Dessa brister gör det nästan omöjligt att utforma en specifik tillväxtpolitik för denna sektor. Istället föreslår författaren en generell subvention för företag att investera i medarbetares kompetens, vilket skulle gynna tillväxten i hela ekonomin, men framförallt den kunskapsintensiva tjänstesektorn.

Läs rapporten:
Så skapas kunskapsintensiv tjänstetillväxt - innovation och investeringar i kunskapsintensiva tjänsteföretag (pdf)

Ämnet av stor betydelse för tjänstesektorns framtida utveckling. Vi har idag ett skattesystem som byggdes upp under en tid då näringslivet helt dominerades av industriproduktion. Detta trots att Sverige idag är ett tjänstesamhälle i en globaliserad värld.

En hög beskattning av arbete är en sådan kvardröjande rest från gårdagen. Likaså de höga marginaleffekter som utmärker det svenska skattesystemet. Personalkostnadernas andel av tjänsteföretagens totala kostnader ligger runt 85 procent, betydligt högre än i industrin. Och i tjänsteföretaget är det medarbetaren och dennes kompetens som bildar stommen i den tjänst som företaget ska sälja. Den enskilde medarbetaren spelar huvudrollen i tjänsteföretaget . Då blir det ohållbart med ett skattesystem som straffar arbete och personlig utveckling. Värnskatten är kanske det tydligaste exemplet på hur höga marginaleffekter får en lönehöjning att tas upp av ökad skatt. Det är många i Sverige som är överens om att värnskatten är en skadlig skatt, den drar in ytterst lite till statskassan och den försvagar incitamenten till utbildning och utveckling i arbetslivet. Ändå är den kvar. Skälet, från politiskt håll, är att ett avskaffande av värnskatten skulle få negativa fördelningspolitiska effekter. Men stämmer detta verkligen?

I denna rapport utvärderas värnskatten som fördelningspolitiskt instrument. Dessutom föreslås ett antal tänkbara alternativ som skulle möjliggöra värnskattens avskaffande på ett fördelningspolitiskt neutralt sätt.

Analyser och förslag som framförs i denna rapport står författaren för själv. Almegas ståndpunkt är att de progressiva skatterna med värnskatten som främsta exempel är ett betydande hinder för den kunskapsintensiva tjänstesektorns utveckling och internationella konkurrenskraft.

Läs rapporten här:
Värnskatten och jämlikheten (pdf)

Det är dags att sluta se på den offentliga sektorn som tärande, och istället som en möjlighet till nya tjänsteinnovationer, förnyelse och utveckling. När vi ser sektorn som branscher med utvecklingspotential och framtida exportsuccéer blir den offentliga verksamheten en resurs och inte en besvärande kostnadspost.
Det finns många exempel på företag som startat sin resa i eller tack vare den offentliga sektorn. Denna rapport beskriver ett par av dem.

Läs rapporten här:
Offentlig köpkraft som tillväxtmotor - ett dynamiskt perspektiv (pdf)

Läs rapporten

Det finns ett stort missnöje bland unga yrkesarbetande med hur lönen bestäms. De anser att de inte kan påverka sin löneutveckling tillräckligt mycket. Istället för centralstyrda modeller vill 8 av 10 av dagens 25–30-åringar ha individuell lönesättning. Men glappet är stort mellan de ungas attityder och den verklighet som råder. Det visar denna undersökning som gjorts av Novus Opinion.

Almega och Ledarna har tillsammans tagit initiativ till undersökningen. Att vi som representanter för både fack och arbetsgivare delar varandras syn på lönebildning visar att en modernisering av den svenska lönebildningen inte är en fråga om att gynna vissa intressen, utan av betydelse för Sveriges ekonomi som helhet.

Vi menar att det är ohållbart med en modell som har så svagt stöd hos nästa stora generation i arbetslivet. Lönenivå är en sak, men undersökningen visar att de unga är missnöjda med hur det går till när lönen bestäms. Det är betydligt allvarligare. Lönen värderar och synliggör arbetsinsatsen. En medarbetare som upplever att det inte påverkar lönen om man gör ett bra eller dåligt arbete kommer knappast att vara motiverad att göra sitt yttersta. En lönemodell ska stödja utveckling och tillväxt, både av företag och av den enskilde medarbetaren. Det tjänar alla på.

Förvånansvärt nog visar undersökningen att fack och arbetsgivarorganisationerna i stort håller med de unga. I tjänstemannafacken är fler än hälften för en mer individuell lönesättning än idag. Även inom LO finns förespråkare; så många som 3 av 10 vill se en mer individuell lönesättning. På arbetsgivarsidan finns ett nära 100-procentigt stöd. Ändå släpar verkligheten efter.

Tiden är därför mogen att i den avtalsrörelse som nu har startat, ta ansvar för en modernisering av lönebildningen i Sverige. Målet för arbetsmarknadens parter måste vara att lönebildningen går i takt med tiden och speglar det samhälle och de attityder som finns.

 Läs rapporten (pdf)

För andra året i rad presenterar Almega Serviceentreprenörerna en fullständig branschrapport för städ- och servicebranschen. Vi följer den utveckling som har varit under det senaste året men blickar också framåt. I denna rapport har vi förutom den årliga medlemsundersökningen även gått ut till offentliga inköpare och upphandlare av städ- och servicetjänster för att kartlägga den situation som branschen befinner sig i, gällande offentlig upphandling.

Den allmänna ekonomiska lågkonjunkturens inverkan på företagen samt den pågående utvecklingen från endast städtjänster till ett brett utbud av olika servicetjänster är högaktuella frågor som kommer att prägla årets rapport. Vi redogör också för uppdaterad statistik och nyckeltal för Almega Serviceentreprenörernas medlemsföretag och branschen som helhet.

Läs rapporten

Undersökningen  bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter har genomförts av Novus Opinion på uppdrag av Ledarna och Almega. Intervjuerna med unga förvärvsarbetande har genomförts inom ramen för Novus webbpanel under perioden 8 – 18 maj 2009.

Målgruppen är unga förvärvsarbetande 25 – 30 år (arbetar heltid eller deltid, ej egenföretagare) och omfattar totalt 1 500 intervjuer i hela Sverige med unga förvärvsarbetande samt knappt 200 intervjuer med företrädare för arbetsmarknadens parter. Intervjuerna med fackliga ombudsmän och Svenskt Näringslivs representanter har genomförts per telefon under samma tidsperiod.

Läs rapporten Rör inte min lön - Unga på arbetsmarknaden om lönebildning (pdf)

I början av juni 2009 påbörjas förhandlingar mellan Almega och Unionen och Sveriges Ingenjörer på avtalsområdet för Svensk Teknik och Design, STD.

Förhandlingarna avser avtalsåret 2009, då Almega valde i december 2008 att inte använda den option som fanns för ett tredje avtalsår ifrån det avtal som slöts 2007. Detta  avtal innehåll en generell löneökning på 2,8 procent, vilket inte bedömdes vara hållbart under rådande finanskris och lågkonjunktur.

Förhandlingarna på STD:s avtalsområde kan därmed bli en viktig indikator på vad som komma skall inför avtalsrörelsen 2010, då merparten av kollektivavtalen på svensk arbetsmarknad ska omförhandlas.

I denna rapport framgår förväntad orderingång och förväntad tendens vad gäller förändringar i personalstyrkans utveckling bland STD:s medlemsföretag. Sammantaget ger detta en blandad bild, där olikheten mellan branscher och företag är slående. Företagen ligger i olika faser av konjunkturförloppet.

Denna olikhet är inte unik för branscherna inom STD, snarare är det så att olikhet numera är norm i det svenska näringslivet som helhet. Det är denna variation som lönebildningen på den svenska arbetsmarknaden måste kunna hantera. Modellen med samma lönepåslag, oftast angivet som ett ”märke” i procentsiffror, har därmed tjänat ut.

Av nödvändighet bör lönebildningen ske i det sammanhang där själva produktionen äger rum, på det enskilda företaget. Det är bara där man kan bedöma företagets betalningsförmåga och de enskilda medarbetarnas insatser i arbetet. Lönebildningen måste bli decentraliserad och individualiserad för att bidra till tillväxt och fler jobb.

 Läs rapporten (pdf)