Att Astra Zeneca lägger ner sin forskningsenhet i Södertälje är ett dråpslag, mot de anställda, mot Södertälje men också mot Sverige som kunskaps- och forskningsnation. Det slår inte bara mot en viss bransch, utan mot hela det näringsliv som ska skapa framtidens jobb och välfärd i Sverige.

Under det senaste decenniet är det kunskapsintensiva branscher (KIS – Knowledge Intensive Services) som stått för de nya jobben i Sverige, och som förväntas stå för dem även i framtiden. Drygt en miljon personer arbetar i kunskapsintensiva tjänstenäringar. Det är fler än i tillverkningsindustri och byggnäring tillsammans. I Stockholm är de än mer dominerande, och står för drygt hälften av länets sysselsättning. Astra Zeneca var ett av dessa företag.

Ändå står sig Sverige inte särskilt väl vid en internationell jämförelse.  Många andra länder har haft en betydligt starkare utveckling. Förklaringen kan hittas i ett föråldrat skattesystem.
En undersökning som gjorts av Handelns utredningsinstitut (HUI) på uppdrag av Almega, visar att det svenska skattesystemet särskilt missgynnar de kunskapsintensiva företagen.  Jämför man faktorskatterna, skatt på produktionsfaktorerna arbete och kapital, framgår att de kunskapsintensiva tjänsteföretagen betalar i genomsnitt tio procent högre faktorskatter som andel av förädlingsvärdet än övrigt näringsliv.  Faktorskatterna i form av löneskatter, sociala avgifter och bolagsskatter slår direkt på företagens förmåga att producera välstånd i ekonomin.

Särskilt utsatta är den kategori som Astra Zeneca tillhör. Dessa företag, inom forskning och utveckling, belastas med faktorskatter på 63 procent. Att jämföra med till exempel fordonsindustrin, som faktorskatter på 45 procent. En mycket stor skillnad, som beror på att skattebasen är arbetade timmar hos både individer och företag, samt höga marginalskatter.

-    Nu behövs en genomgripande skattereform som utgår ifrån att Sverige är en kunskapsnation. Vi har inte råd att skatta bort de kunskapsintensiva företagen, säger Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega.

För mer information:

Ulf Lindberg
näringspolitisk chef
tele. 08-762 69 51
mobil. 070-345 69 51

– Det handlar om en gränsdragningstvist mellan två fackliga organisationer inom LO, GS-facket samt SEKO. GS-facket är helt enkelt oroligt att tappa medlemmar till ett annat LO-förbund, säger Almegas vd Jonas Milton.

GS-facken har varslat de två Strålforsbolagen Strålfors AB och Strålfors Svenska AB om total arbetsnedläggelse från och med den 8 februari kl 13.00. GS-facken antyder i sitt varsel att de anställda kommer att stå utan kollektivavtal. Detta stämmer inte. De anställda erbjuds oförändrade anställningsvillkor i samband med byte till ett annat kollektivavtalsområde som tecknas mellan Almega Tjänsteförbunden och LO-förbundet SEKO

– Det är helt orimligt att GS-facket varslar vid denna typ av gränsdragningskonflikt. Det väcker återigen frågan om balansen i konfliktsystemet, säger Jonas Milton.

Förytterligare information:

Jonas Milton
vd Almega
tfn: 070-345 69 74

David Wästberg
presschef Almega
tfn: 070-345 68 59

Medlemskapet syftar till att intensifiera Friskolornas utåtriktade verksamhet i form av ökade kontakter med politiker, media, forskningsinstitut och andra viktiga aktörer inom skolvärlden. En samverkan med den kompetens inom dessa områden som finns inom Almega ger större möjligheter att uppnå detta. Likaså underlättas samtalet med medlemmar och kommuner ute i landet av gemensamma aktiviteter med Svenskt Näringslivs regionala kontor.

- Det känns mycket bra att vi kunnat ta detta steg. Vi har många viktiga frågor att ta itu med framåt. Att värna om föräldrars och ungdomars möjlighet att välja den förskola och skola som ger dem bästa förutsättningar är vår ledstjärna. Det kräver att de fristående verksamheterna kan fortsätta att utvecklas. Vi tror att vårt arbete för att säkra detta kan göras ännu bättre genom detta samarbete, säger Friskolornas riksförbunds ordförande Gunvor Engström.

Friskolornas riksförbund blir härmed ett branschförbund inom Almega Tjänsteföretagen. Medlemmarna avgör även i framtiden vilken arbetsgivarorganisation de vill tillhöra. Samgåendet kan ske efter att Almega Tjänsteföretagen hållit sitt årsmöte den 1 februari 2012.

- Vi är mycket glada att Friskolornas Riksförbund nu valt att ta detta steg. Genom ett fördjupat samarbete kring bransch- och arbetsgivarfrågor kommer vi tillsammans kunna hjälpa de fristående verksamheterna i arbetet att fortsätta utveckla den svenska skolan, säger Stefan Koskinen, förbundsdirektör vid Almega Tjänsteföretagen.

 

För ytterligare information:

www.almega.se
www.friskola.se

Gunvor Engström
ordförande, Friskolornas Riksförbund
tfn. 070-593 00 93

Stefan Koskinen
förbundsdirektör, Almega Tjänsteföretagen
tfn. 073-984 8145

David Wästberg
presschef, Almega
tfn. 070-345 68 59

Almega - Sveriges största arbetsgivar- och branschorganisation för tjänsteföretag, är en förbundsgrupp som har cirka 10 000 medlemsföretag med sammanlagt cirka 500 000 anställda. Medlemsföretagen representerar ett 60-tal branscher inom den svenska tjänstenäringen. Almega är den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv. Almega banar väg för tjänsteföretagen.

Mer information finns under fliken Om Almega.

Flera indikatorer visar att efterfrågan blivit svagare från omvärlden, exportindustrin och hushållen i Sverige. Efterfrågan på företagens tjänster inom den privata tjänstesektorn blev svagare än väntat under tredje kvartalet. Inför fjärde kvartalet räknade knappt en tredjedel av företagen med ökad efterfrågan, vilket var en klart mindre andel än i början av året.
 
Även sysselsättningen visar tecken på en vikande konjunktur under fjärde kvartalet. Sysselsättningstillväxten inom den privata tjänstesektorn mattas av. Men det är fortfarande en ökad efterfrågan på arbetskraft, om inte lika kraftig som föregående kvartals siffror, då sysselsättningen ökade med 3,1 procent i den privata tjänstesektorn. Inom de branscher där tillväxten varit högst dämpas personalökningen även av svårigheter att hitta rätt kompetens på arbetsmarknaden.

– Även om trycket på arbetsmarknaden nu försvagas behöver flera tjänstebranscher fortfarande öka antalet anställda, säger Almegas chefekonom Lena Hagman.

De branscher som behöver öka antalet anställda har problem att hitta personal med rätt kompetens vilket leder till att jobbtillväxten blir lägre än vad den annars skulle varit.
– Många företag hittar inte den kompetens som krävs för att öka produktionen vilket leder till lägre tillväxt, säger Lena Hagman.

De branscher som visat på den starkaste sysselsättningsökningen finns främst inom företagstjänster samt inom utbildning, vård och omsorg.

För mer information
Lena Hagman
chefekonom, Almega
tfn: 076-108 82 51

Almega - Sveriges största arbetsgivar- och branschorganisation för tjänsteföretag, är en förbundsgrupp som har cirka 10 000 medlemsföretag med sammanlagt cirka 500 000 anställda. Medlemsföretagen representerar ett 60-tal branscher inom den svenska tjänstenäringen. Almega är den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv. Almega banar väg för tjänsteföretagen.
 

De 3 procent i löneökningar som avtalet stipulerar ligger på en alldeles för hög nivå för tjänsteföretagen, där lönerna i regel utgör 75 procent av företagets omkostnader.

– Det är mycket bekymmersamt att industrins avtal kommit att hamna på så höga nivåer, säger Jonas Milton, vd Almega. För tjänstesektorns företag, med mycket hög lönekostnadsandel, ligger industrins avtalsnivåer alltför högt i rådande besvärliga konjunkturläge. För tjänsteföretagen gäller det att avtalen i högre grad måste knytas till de enskilda företagen och medarbetarens prestation.

 Tjänstesektorn står för hälften av Sveriges samlade produktion och står för de största jobbökningarna. Men sektorn lyder också under andra premisser än industrin, bland annat i förhållande till den höga lönekostnadsandelen. När Almegas styrelse med representanter från skilda delar av tjänstesektorn möttes under tisdagen, uttrycktes en djup oro inför följderna av industriavtalet.

– En centralt styrd löneökning fungerar inte i tjänstesektorn, då olikheterna mellan företag och branscher är allt för stora, säger Jonas Milton. Företagsnära avtal fungerar bättre för både anställda och företag, och kan till och med göra så att sysselsättningen ökar.

För mer information:
Jonas Milton
Vd Almega
Tel. 08-762 69 74
Mobil. 070-345 69 74
 

Rebtel, som grundades av de digitala serieentreprenörerna Hjalmar Winbladh och Jonas Lindroth 2006, är idag världens näst största företag inom mobil VoIP (Voice over IP) efter Skype. På bara fem år har Rebtel skapat en kundbas på 13 miljoner användare som med sina mobiltelefoner via IP ringde över en miljard minuter internationella samtal förra året. Årets omsättning väntas uppgå till 60 miljoner dollar, en siffra som om ett par år förväntas ha fördubblats.

- Telia, Telenor och Tele2 tar nio kronor per minut för ett samtal mobil till mobil härifrån Sverige till USA, vi tar nio öre. Men vi har samma kostnad. Det är därför Rebtel bildades, säger Rebtels VD Andreas Bernström.

Svenska Innovationspriset, som är instiftat av Veckans Affärer och ÅF, delas i år ut för femte gången. Svenska Innovationspriset ska lyfta fram en innovativ person eller grupp som skapat, utvecklat eller stått bakom en svensk innovation som nått kommersiellt genomslag.

Innovationspriset Student delas ut för tredje året och ska gå till en person eller grupp, på ett universitet eller högskola, som skapat en innovativ produkt eller verksamhet. Innovationspriset Student 2011 går till Pamoja Cleantech med en av grundarna – svenske Peik Stenlund – i spetsen. Pamoja Cleantech är ett internationellt projekt som går ut på att möjliggöra tekniköverföring för miljövänlig energiframställning till Östra Afrika för att attrahera uthålligt entreprenörskap.

Motiveringen till Svenska Innovationspriset 2011 lyder: ”Bara San Francisco kommer före Stockholm i listan över städer som skapat flest globala världssuccéer på internet. Årets vinnare av Svenska Innovationspriset är en av dessa lysande nya företagsstjärnor, skapat av en generation av svenska digitala serieentreprenörer i världsklass, som har förmågan att attrahera både världsledande talang och eliten inom riskkapitalvärlden. På kort tid har årets vinnare byggt upp ett varumärke känt över hela världen, byggt på världsledande innovation både i teknik- och affärsmodellsledet. Framför allt har man visat att en rekordsnabbt växande användarbas går att omsätta till vinster i bolaget. Vi kan bara konstatera att det svenska itundret lever. Vi säger grattis till Rebtel.”

Motiveringen till Innovationspriset Student lyder: ”Vad som startade som ett innovationsprojekt i den svenska högskolemiljön är idag ett vinstdrivande socialt företag med nätverk i Afrika och Asien. Vi imponeras över innovationshöjd, engagemang och nytänkande i spridandet av en idé som drar sitt strå till stacken för att skapa en hållbar tillväxt i utvecklingsländer.”

Juryn har bestått av: Lena Torell-Treschow, IVA, ordförande, Anders Snell, Billerud, Charlotte Brogren, VINNOVA, Jonas Wiström, ÅF, Ulf Lindberg Almega, Pontus Schultz, Veckans Affärer och Jill Bederoff, Veckans Affärer.

Övriga nominerade till Svenska Innovationspriset var Cellavision, Aerocrine, Vällinge Flooring, Dice och Scania. Övriga nominerade i Innovationspriset Student var Skovik och Acabo Games.

För ytterligare information, vänligen kontakta:

Andreas Bernström, VD Rebtel, tel: +46 73 511 75 22, mail: andreas.bernstrom@rebtel.com
Pontus Schultz, chefredaktör Veckans Affärer, +46 70 984 42 24, mail: pontus.schultz@va.se
 

Motiveringen lyder:
Genom programmet Utmaningsdriven innovation visar Charlotte Brogren och VINNOVA på nytänkande genom att utifrån globala utmaningar som en drivkraft för innovation uppmuntra till lösningar som möjliggör affärsmöjligheter för en långsiktig, hållbar tillväxt. Även prioriteringen av områden, dvs hälsa och sjukvård, hållbara städer, informationssamhället samt produktion är helt rätt för att lyckas möte de samhälleliga utmaningarna.

I Utmaningsdriven innovation går VINNOVA i bräschen genom att visa på vikten av bred samverkan som sträcker sig över sektors- och ämnesområden. Man involverar företag från olika sektorer och branscher, offentlig sektor, ideella organisationer, branschorganisationer och inte minst forskning tvärdisciplinärt från universitet, högskolor och forskningsinstitut. Genom att vända sig direkt till företagen har man underlättat särskilt för de tjänsteföretag som inte har vana eller upparbetade strukturer för samverkan med forskningen att delta. Något som framkommer när man ser på hur ansökningarna fördelar sig på olika sektorer.

Charlotte Brogren visar på mod, då det kan vara svårt att ro i land nydanande, breda satsningar. Vi vet dock att just det tvärdisciplinära är det som i slutändan kan ge enormt mycket tillbaka i form av hållbar utveckling och affärsmöjligheter.

- Fokus i utlysningen har varit att verkligen stimulera till kreativitet och innovation. Vi är oerhört glada över det stora antal ansökningar vi fått in. En ny omgång kommer att genomföras redan nästa år, säger Charlotte Brogren.

Priset ska gå till en person, organisation eller företag som under året gjort särskilda insatser i form av policyförändringar, kunskapsspridning, forskning eller nya spännande affärslösningar för att främja tjänsteinnovationer. Tidigare mottagare av priset är Maria Larsson (KD), äldre- och folkhälsominister, för införandet av lagen om valfrihetssystem inom äldreomsorg och hemtjänst. Förra året fick Sara Modig priset för arbetet med att ta fram regeringens tjänsteinnovationsstrategi.

- Utlysningen är innovationsdrivande och ligger helt rätt i tiden! Vi hoppas på fler liknande upplägg framöver med fokus på värdeskapande i tjänstesektorn, säger Teresa Jonek, näringspolitiska expert Almega.

Priset, en glasstatyett, delades ut av Teresa Jonek i Karlstad under 25-årsjubileet för Centrum för tjänsteforskning, CTF.

Utmaningsdriven innovation:

VINNOVA satsar 260 miljoner kronor de närmaste tre åren på att finansiera utmaningsdriven innovation. Satsningen görs i tre steg. I ett första steg finansieras idéutveckling och konstellationsbyggande i ett flertal projekt. För finansiering krävs samarbeten och partnerskap, till exempel i form av sektors- och aktörsövergripande initiativ. Projekten finansieras med maximalt 750 000 kronor vardera. I nästa steg finansieras ett mindre antal av dessa projekt med upp till ytterligare 10 miljoner kronor vardera för att utveckla och integrera produkter, tjänster och processer i satsningen. Deltagande parter ska medfinansiera sina projekt med minst lika mycket pengar som kommer från VINNOVA. Under 2013 kan sedan ytterligare finansiering fås för att till exempel implementera resultaten i test- eller demonstrationsanläggningar.

För mer information:

Teresa Jonek
näringspolitisk expert Almega
tel. 08-762 68 91
mobil. 070-551 29 02

Almega - Sveriges största arbetsgivar- och branschorganisation för tjänsteföretag, är en förbundsgrupp som har drygt 10 000 medlemsföretag med sammanlagt cirka 500 000 anställda. Medlemsföretagen representerar ett 60-tal branscher inom den svenska tjänstenäringen. Almega är den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv.
 

– Under kommande år kommer svensk ekonomi sluta att sticka ut. Omvärlden kommer inte längre se Sverige som en ”Pippi Långstrump-ekonomi”, säger Almegas chefsekonom Lena Hagman.

Sveriges export, företagens investeringar och hushållens konsumtion kommer enligt Almega att bromsa rejält till följd av osäkerheten kring hur statsskuldskrisen inom i första hand EMU kommer att hanteras. Det finns även stor osäkerhet kring följdeffekter för banker och risk för betydligt stramare utlåning.

Återhämtningen i världsekonomin blir enligt Almega långsammare jämfört med tidigare återhämtningsfaser, vilket i hög grad beror på återverkningarna av finanskrisen och den budget- och skuldsanering som nu måste till under många år framöver.

Den svenska finans- och penningpolitiken är dessutom betydligt mer begränsad framöver jämfört med de senaste årens stimulansåtgärder.

– Det minskade utrymmet för stimulansåtgärder gör att det kan bli svårare för Sverige att kompensera för vikande efterfrågan på världsmarknaderna jämfört med under den senaste finanskrisen, säger Lena Hagman.

De försämrade utsikterna för exportmarknadstillväxten under 2012 leder enligt Almega till att industrins produktionsnivå under de närmaste två åren inte väntas komma tillbaka till den tidigare toppnivån från 2007. Full återhämtning inom industrin kan komma att dröja så länge som till 2015.

Men även om det är en dyster prognos som Almega idag presenterar finns det ljuspunkter i höstmörkret, som exempelvis relativt ljusa utsikter för exporten till Kina.

– Det finns mycket som talar för att Sveriges export av varor och tjänster till Kina kan väntas fortsätta öka, även om världsmarknadstillväxten totalt sett mattas av betydligt under nästa år, säger Lena Hagman.

• Almegas bedömning är att BNP-tillväxten för 2012 begränsas till 0,9 procent för att stiga till 2,5 procent 2013. Det är en klar försvagning jämfört med 2011 då tillväxten bedöms landa på 4,1 procent.

• Den öppna arbetslösheten, som under 2010 var 8,4 procent, väntas under 2011 sjunka till 7,5 procent för att marginellt minska till 7,4 procent under 2012.

• Almega räknar med att räntan lämnas oförändrad, på 2 procent resten av året för att i slutet av 2012 höjas till 2,25 procent och till 2,75 procent i slutet av 2013.

För ytterligare information:

Lena Hagman
chefsekonom, Almega
tfn: 076-108 82 51

David Wästberg
presschef, Almega
tfn: 070-345 68 59

Almega - Sveriges största arbetsgivar- och branschorganisation för tjänsteföretag, är en förbundsgrupp som har cirka 10 000 medlemsföretag med sammanlagt cirka 500 000 anställda. Medlemsföretagen representerar ett 60-tal branscher inom den svenska tjänstenäringen. Almega är den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv. Almega banar väg för tjänsteföretagen.
 

Almega presenterar konjunkturprognos för de kommande två åren. Denna konjunkturprognos innehåller även en särskild studie av den svenska exporten till Kina.

Almegas konjunkturprognos sammanfattar konjunkturläget och utsikterna för de närmaste två åren i svensk ekonomi. Rapporten innehåller en prognos för Sveriges produktion (BNP) och arbetsmarknad.

Tid: Måndag den 31 oktober klockan 10:00
Plats: Almega, Sturegatan 11, Stockholm

Rapporten publiceras på www.almega.se klockan 13:00.

För ytterligare information:

David Wästberg
presschef Almega
tfn: 070-345 68 59
mail: david.wastberg@almega.se

Individuella löner som baseras på medarbetares kompetens och prestation är för många idag en självklarhet. Det efterfrågas dessutom i allt större utsträckning av både medarbetare och arbetsgivare.

Idag lanserar Almega SM i lönesättning, en nationell tävling för att utse årets bästa lönesättande företag, myndighet eller organisation. Genom att anordna en tävling i lönesättning vill Almega lyfta fram arbetsgivare som på ett framgångsrikt och inspirerande sätt arbetar med individuell lönesättning.

- För att lyckas med den lokala lönesättningen krävs duktiga och engagerade företag. Och det finns många arbetsgivare i landet med framgångsrika modeller som bör uppmärksammas och som kan inspirera andra. Allt för mycket diskussion har hittills handlat om problem med individuell lönesättning. Därför har vi nu tagit initiativet till en tävling för att utse årets bästa lönesättare, säger Jonas Milton, vd för Almega, tillika medlem i juryn för SM i lönesättning.

Tävlingen är öppen för alla företag, organisationer och offentliga verksamheter som har kollektivavtal. Den som är intresserad går in på www.smilonesattning.se och nominerar ett företag, en organisation eller en offentlig verksamhet som man tycker gjort sig förtjänt av utnämningen Sveriges bästa lönesättare.

En jury kommer att utse regionala vinnare i fem regioner och därefter en nationell vinnare.

- Vi i juryn kommer framför allt att titta på om den nominerade har en väl utvecklad och genomtänkt lönepolicy. Det är dessutom viktigt att den används och är förankrad i organisationen. Modellen som används ska vara tydlig och transparent gentemot medarbetarna, förklarar Jonas Milton.

Juryn består av Jonas Milton, vd Almega, Bijan Fahimi, ledamot av Almegas styrelse samt grundare och huvudägare av Veritas PR & Communications och Teresia Stråberg, forskare Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet som nyligen disputerat med en avhandling om hur anställda ser på individuell lönesättning.

Från och med idag kan man nominera på smilonesattning.se.

För ytterligare information:

Gunnar Järsjö
lönespecialist
tfn: 08-762 6975

David Wästberg
presschef
tfn: 070-345 68 59
 

De förändringar Almega vill se bygger på att löner och villkor bestäms mer företagsnära, genom lokal lönebildning. Förändringarna pekar ut en tydlig riktning för mindre av centralism och mer av människa på arbetsmarknaden.

– Vi anser att lön är något som ska bestämmas i samtal mellan den enskilde medarbetaren och hans eller hennes chef. Det är naturligt att lönen ses som en form av betygssättning av det utförda arbetet och vilken nytta man anses bidra med till företaget, säger Almegas vd Jonas Milton

Sett till hur arbetsliv och näringsliv utvecklas i det moderna tjänstesamhället framstår behoven av mer lokalt anpassade lösningar som mycket tydliga. Varje arbetsplats har sina specifika behov, liksom varje individ har sina egna önskemål för sitt arbete.

Antalet kollektivavtal som är utpräglat centralistiska och rigida blir allt färre. Men enligt Almega finns det fortfarande mycket kvar att göra.

– Omvärlden kräver ökad lokal anpassning och individualisering. Stora, kollektiva lösningar har gjort sitt. De hör inte hemma på dagens svenska arbetsmarknad, säger Jonas Milton

Almegas sju utgångspunkter inför avtalsrörelsen:

1. Lokal lönebildning i fler avtal och inga individgarantier
Gamla lösningar har spelat ut sin roll. Kollektiva lönehöjningar stör den lokala löneprocessen.

2. Löne- och företagsutveckling måste gå hand i hand
Lönebildning är ett verktyg för att utveckla både företag och medarbetare i rätt riktning. Goda arbetsinsatser ska belönas.

3. Människor vill ha inflytande över sin lön
Lokal lönebildning ger mer motiverade medarbetare och högre lönsamhet. Välkomnas av både företag och anställda.

4. Moderna människor vill ha moderna avtal
Medarbetare och arbetsgivare behöver anpassade lösningar som fyller ömsesidiga behov. Bort med stela regler.

5. Alla har rätt till lön men inte till löneutveckling
Alla accepterar att lönen är en slags betygsättning av genomfört arbete. Individgarantierna måste tas bort.

6. Frysta ingångslöner
Sänk trösklarna till det första jobbet för dem som står långt bort från arbetsmarknaden. Lönen ökar snabbt när man väl kommer in.

7. Rätt folk på rätt plats vid rätt tid
Nya regler för omställning behövs som bygger på företagens behov och de anställdas behov av anställningsbarhet.

För ytterligare information:

Jonas Milton
vd, Almega
tfn: 070-345 69 74

David Wästberg
presschef
tfn: 070-345 68 59
 

Almega - Sveriges största arbetsgivar- och branschorganisation för tjänsteföretag, är en förbundsgrupp som har drygt 10 000 medlemsföretag med sammanlagt cirka
500 000 anställda. Medlemsföretagen representerar ett 60-tal branscher inom den svenska tjänstenäringen. Almega är den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv.
 

Den budget som finansminister Anders Borg idag presenterade saknar viktiga analyser och åtgärder för att skapa förutsättningar för tillväxt och ökad sysselsättning. Nästan all jobbtillväxt de senaste åren har kommit inom tjänstesektorn och det är framför allt i den kunskapsintensiva tjänstesektorn som vi ser den starkaste tillväxten.

- Regeringen saknar analys och åtgärder för att stimulera den för svensk ekonomi allt mer dominerande kunskapsintensiva tjänstesektorn. Det rimliga vore att regeringen riktade in sina åtgärder till att ytterligare stödja de delar av svensk ekonomi som går bäst, tyvärr saknar jag en sådan analys, säger Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega

En sänkt restaurangmoms gav inte de resultat man hoppades på när det prövades i Finland. Att sänka restaurangmomsen kostar mer än vad det kostar att ta bort, den för tillväxten skadliga, värnskatten. Ett borttagande av värnskatten skulle betyda mycket för den internationellt konkurrensutsatta kunskapsintensiva tjänstesektorn. Här borde regeringen gjort en annan prioritering.

- Vi vet att värnskatten är en skatt som dämpar tillväxten och hämmar innovationer. Tillsammans med satsningarna på innovation och förbättringar i företagsklimatet borde också den höjda brytpunkten för statlig skatt inrymts i budgetförslaget. I stället dominerar reparativa satsningar framför att stärka förutsättningarna för tillväxt och fler jobb.

Att regeringen dock inser att de högsta skatterna är ett problem i en allt mer globaliserad värld visas genom ändringar av expertskatten där den som är utländsk medborgare och tjänar över 88 000 i månaden får sänkt skatt.

- Problemet är att i kampen om kompetensen kan Sverige inte bara fokusera på att locka hit arbetskraft genom att sänka skatten för utländska experter, vi måste även slåss för att behålla våra egna förmågor, då måste vi sänka skatten för alla experter med spetskompetens oavsett om det står Sverige eller Indien på deras pass, säger Ulf Lindberg

Även om vi är kritiska till bristen på fokus på de växande näringarna i tjänstesektorn i de konkreta reformförslagen är budgeten som helhet väl avvägd och med fokus på att klara samhällsekonomin i kristider. Det är av största vikt även för det svenska näringslivet.

För ytterligare information:

Ulf Lindberg
näringspolitisk chef
tfn. 070-345 69 51

David Wästberg
presschef
tfn. 070-345 68 59
 

I domen kom tingsrätten fram till att skolans beslut att säga upp rektorn från anställningen inte var sakligt grundad med följd att skolan ska betala skadestånd till rektorn. Frågan kommer nu att prövas av Arbetsdomstolen.

Almega anser att tingsrättens dom är felaktig eftersom rektorns handlande är helt oförenligt med hans roll som främsta företrädare och lärare för en skola med elever i tonåren.

På sin öppna Facebook-sida, där han presenterat sig som rektor för den aktuella skolan, har rektorn bl.a. visat upp medlemskap i grupper som Multiple orgasms, Oskuldgruppen och Vi som är sexgalna samt visat anstötliga bilder, t.ex. en där rektorn bär en tröja med text som propagerar för analsex och en där rektorn sittande i en soffa särar på benen så att kalsongerna döljs endast av den servett han placerat över sitt könsorgan. På sin Facebook med detta innehåll har rektorn haft kontakt med många av skolans elever.

Enligts Almegas uppfattning fanns saklig grund enligt lagen om anställningsskydd att säga upp rektorn från anställningen. Almega anser därför att tingsrättens dom måste upphävas av Arbetsdomstolen.

För ytterligare information:

Lars Bäckström
arbetsrättsjurist, Almega
tfn: 08-762 69 27

David Wästberg
presschef, Almega
tfn: 070-345 68 59
 

Almega - Sveriges största arbetsgivar- och branschorganisation för tjänsteföretag, är en förbundsgrupp som har drygt 10 000
medlemsföretag med sammanlagt cirka 500 000 anställda. Medlemsföretagen representerar ett 60-tal branscher inom den svenska
tjänstenäringen. Almega är den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv.
 

- Almega Tjänsteföretagen är en mycket spännande blandning av företag från vitt skilda branscher, säger Stefan Koskinen. Det gemensamma som förenar är att man tillhör expansiva och växande delar av tjänstesektorn. Det är här jobben skapas. Det är här unga kommer att jobba i framtiden. Och det i sin tur innebär många utmaningar och möjligheter som jag ser fram emot att arbeta med.

Stefan Koskinen, som fyller 48 år om en månad, kommer från Medieföretagen inom Almega som förhandlare och rådgivare på journalistavtalsområdet och var tidigare förhandlare hos Tidningsutgivarna. Stefan Koskinen har bland annat arbetat som chefredaktör och vice VD för Norrtelje Tidning och som chefredaktör och VD för Ulricehamns Tidningen. Han har även arbetat som journalist på ett antal olika tidningar, bland annat Svenska Dagbladet.
 

Almega Tjänsteföretagen, ett av Almegas sju förbund, organiserar cirka 2 300 tjänsteföretag inom en mängd olika verksamheter. Bland medlemmarna finns bland annat revisionsföretag, juridiska och finansiella tjänster, reseföretag, konsultföretag, fristående skolor och förskolor, call/contactcenter och marknadsundersökningsföretag, ridskolor, travtränare, skärgårdstrafik, bowlinganläggningar, gym- och friskvårdsföretag och många andra verksamheter.

För mer information:

www.almega.se

Stefan Koskinen
tele.08-762 7045
mobil. 073-984 8145

Cecilia Malmström
pressinformtör
tele. 08-762 68 95
mobil. 070-345 68 95

Almega - Sveriges största arbetsgivar- och branschorganisation för tjänsteföretag, är en förbundsgrupp som har drygt 10 000 medlemsföretag med sammanlagt cirka 500 000 anställda. Medlemsföretagen representerar ett 60-tal branscher inom den svenska tjänstenäringen. Almega är den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv.
 

Almegas tjänsteindikator visar förvisso att produktionstillväxten försvagas något inom den privata tjänstesektorn under tredje kvartalet i år. Under de två första kvartalen har tillväxten legat på omkring 6 procent per kvartal, räknat från motsvarande period förra året. Nu tyder alltså Tjänsteindikatorn på en något svagare tillväxt, närmare 5 procent under tredje kvartalet.

– En produktionstillväxt på fem procent får ändå betecknas som mycket stark, och speglar en fortsatt god efterfrågan på olika typer av tjänster, inte minst företagstjänster, säger Almegas chefekonom Lena Hagman.

Enligt Almega finns det mycket som tyder på att de senaste veckornas oro på finansmarknader och aktiebörser runt om i världen sannolikt kommer att leda till en snabbare inbromsning av tillväxten mot slutet av året. Almega räknar emellertid med att tillväxten i tjänstesektorn på kort sikt inte kommer att påverkas nämnvärt.

Däremot räknar Almega med att tillväxten under fjärde kvartalet kommer att mattas av kraftigare än under tredje kvartalet.

– De tre starka första kvartalen innebär ändå att produktionen i den privata tjänstesektorn under helåret 2011 kan väntas öka med cirka 5 procent, vilket i så fall blir ungefär lika starkt som under 2010, säger Lena Hagman.

Den höga tillväxten i tjänstesektorn under 2011 kan också väntas motverka en djupare avmattning i Sveriges totala produktionstillväxt (BNP) under 2011, eftersom den privata tjänstesektorn väger så tungt i Sveriges ekonomi då den utgör hälften av BNP.

Almega förutspår vidare en fortsatt stark sysselsättningstillväxt under tredje kvartalet i år. Sysselsättningen i Sverige har fortsatt att öka mest inom den privata tjänstesektorn. Resursutnyttjandet var generellt mycket högt i tjänstesektorn under andra kvartalet, vilket kräver ökad sysselsättning för att kunna möta efterfrågan.

Almega räknar dock med att tillväxttakten i antal sysselsatta kommer att börja avta mot slutet av året.

– Jobbtillväxten bromsas av att kunskapsintensiva företag får allt svårare att hitta rätt kompetens på arbetsmarknaden.  Dessutom kommer sannolikt en svagare efterfrågan från exportindustrin och handeln att bromsa jobbtillväxten i tjänstesektorn, förklarar Lena Hagman.

Ytterligare upplysningar om Tjänsteindikatorn:

Lena Hagman
chefekonom Almega
tel. 08-762 69 61,
mobil. 0761-08 52 51

David Wästberg
presschef, Almega
tel. 070-345 98 59

Städ- och servicebranschen består av cirka 1 880 aktiebolag med över 41 000 anställda och omsatte 23,7 Mdr kr år 2009/2010. Årets branschrapport visar att företagen generellt har klarat finanskrisen väl och att branschen återigen har en positiv ekonomisk utveckling.

– Även om branschen tycks ha klarat sig bra under de senaste åren och tagit ytterligare ett steg framåt, ökar fortfarande prispressen och konkurrensen, säger Inger Jonasdotter, branschansvarig Almega Serviceentreprenörerna.

Statistik från SCB samt enkäten till företagen visar att företagens kostnader ökar mer än priserna på de tjänster som företagen levererar.

– Konkurrensen från oseriösa aktörer i branschen upplevs också som ett stort problem hos majoriteten av företagen. Villkoren på marknaden är framförallt missgynnande vid upphandling av enbart städtjänster, säger Inger Jonasdotter

Enligt Almega Serviceentreprenörerna erbjuder och satsar majoriteten av företagen idag på ett breddat tjänsteutbud med bättre marginaler. En utveckling som håller i sig utifrån svaren i årets företagsenkät.

Cirka hälften av företagen deltog i offentliga upphandlingar under det senaste året och en allt större del av företagens omsättning kommer numera från offentliga uppdrag (34 procent).

– Det råder fortfarande en enighet i branschen gällande kritiken gentemot hur offentliga upphandlingar fungerar. Det är för mycket fokus på priset och för dålig uppföljning av ställda krav vilket öppnar upp för de oseriösa aktörerna, säger Inger Jonasdotter.

För ytterligare information:


Inger Jonasdotter
branschansvarig
Almega Serviceentreprenörerna

tfn, 08-762 69 06

David Wästberg

presschef,
Almega

tfn, 070-345 68 59

Almega Serviceentreprenörerna är bransch- och arbetsgivareorganisation för städ- och serviceföretag med 914 medlemmar vilka står för närmare 90 procent av branschens omsättning och står för över 80 procent av antalet anställda i branschen.
 

- Det som har förvånat oss mycket är att varannan av dem som är fackligt anslutna tycker att fackens definition på rättvisa löner i liten eller mycket liten utsträckning stämmer överens med den egna uppfattningen, säger Jonas Milton, vd Almega.

Detta kan jämföras med tre av tio anser att fackens definition på rättvisa löner stämmer överens i stor eller mycket stor utsträckning och två av 10 svarar ej.
Enligt Jonas Milton är det mycket tydligt att anställda vill ha en lönesättning som är nära knuten till den egna prestationen och den egna arbetsplatsen. Man vill själv kunna påverka sin lön.

- Det är tydligt att fack som inte bejakar en företagsnära lönesättning är i otakt med sina medlemmar, säger Jonas Milton.

För mer information:

Jonas Milton
vd Almega
08- 762 69 74

Almega - Sveriges största arbetsgivar- och branschorganisation för tjänsteföretag, är en förbundsgrupp som har cirka 10 000 medlemsföretag med sammanlagt cirka
500 000 anställda. Medlemsföretagen representerar ett 60-tal branscher inom den svenska tjänstenäringen. Almega är den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv. Almega banar väg för tjänsteföretagen.

 

– Vi ser hur både vårt eget samhälle och omvärlden förändras i rask takt. Nu gäller det att vi anpassar skatter och regelverk så att de fungerar i ett modernt samhälle. Ska vi konkurrera med kunskap och innovation kan vi inte beskatta arbete och kompetens så hårt som vi gör idag. Risken är stor att vi tappar de bästa till utlandet och får ännu svårare att attrahera utländska experter till Sverige, säger Ulf Lindberg näringspolitiskchef Almega.
Almega har bjudit in politiker, företagare och forskare som i boken Utvecklingskraft i bojor – Skattereformer för tjänstesamhället fått ge sin syn kring behovet av en ny skattereform. Några av bokens skribenter och utländska experter deltar under fredagen i för att diskutera hur en ny skattreform skulle kunna se ut och vad Sverige har att lära av andra länder.

Seminariedeltagare:
Erik Åsbrink
Petri Peltonen, director general – innovation Department, Ministry of Employment and the Economy in Finland
Eamonn Davern, Jobcentre Plus United Kingdom
Åsa Hansson, docent Lunds Universitet
Jessica Polfjärd riksdagsledamot, moderaterna
Ulf Lindberg, Almega

Tid: fredag 8 juli, klockan 10:00 – 11:30
Plats: Hästgatan 12
Seminariet hålls på engelska

För mer information:
Ulf Lindberg
näringspolitisk chef
tfn. 070-345 69 51

David Wästberg
presschef
tfn. 070-345 68 59
 

Utbildning och kompetens är såväl motorn för i dagens tjänstesamhälle som den största flaskhalsen för Sveriges framtida konkurrenskraft. Alltfler företag har svårt att hitta personal med rätt kompetens trots hög arbetslöshet. Hur ska Sverige realisera sitt kunskapskapital och förbättra matchning och växelverkan mellan utbildning och näringsliv i ett tjänstesamhälle?

– Vi har under lång tid diskuterat formerna för skolan. Nu är det dags att vi börjar diskutera utbildningarnas innehåll istället för vem som driver skolan. Det räcker inte längre att bara fokusera på baskunskaperna. Skolan måste bli bättre på att lära ut handlingskompetenser som servicemedvetande, problemlösning och samarbetsförmåga. Den typen av färdigheter bör vägas med när betygen sätts, säger Ulf Lindberg näringspolitisk chef Almega.

Almega har låtit genomföra en undersökning bland över 1 000 företag om vilka kompetenser de saknar hos anställda som kommer direkt från utbildningsväsendet. En av de viktigaste slutsatserna är att företag vill anställa personer som har stor förståelse för hur människor fungerar och som därmed kan möta kunder och kollegor på ett bra sätt. Detta är för många viktigare än baskunskaper. Detta är några av de frågeställningar och problem som kommer att diskuteras på Almegas seminarium.
I samband med seminariet presenteras rapporten Kompetenser för handlingskraft, baskunskaper viktig grund men handlingskompetens gör skillnad. Rapporten kommer finnas tillgänglig vid seminariet

Seminariedeltagare:
Maria Wikse, Riksbankens Jubileumsfond
Eva Nordmark, ordförande TCO
Nils Karlsson, docent, vd Ratio
Erik Ringertz, vd Netlight
Thomas Andersson, professor Högskolan i Jönköping, Senior Advisor Government of Oman
Tina Acketoft, riksdagsledamot, folkpartiet
Jennie Nilsson, Riksdagsledamot och gruppledare i Skatteutskottet, socialdemokraterna
Björn Axelsson, Almega

Tid: torsdag 7 juli, klockan 10:00 – 11:30
Plats: Hästgatan 12

För mer information:
Ulf Lindberg
näringspolitisk chef
tfn. 070-345 69 51

David Wästberg
presschef
tfn. 070-345 68 59

 

– Dagens skatteregler är utformade för att investeringar ska ske i fast egendom. Att investera i immateriella tillgångar och medarbetares kunskap är betydligt svårare. Det är dags att vi ser över skatter och regelverk som hindrar innovation och investeringar i kunskap. Ska Sverige klara av att konkurrera med kunskap i en globaliserad värld måste vi ha ett skattesystem som stödjer investeringar som stärker tjänsteföretagen, säger Ulf Lindberg näringspolitisk chef Almega.

Almega har bjudit in företagare, politiker och forskare för att diskutera hur innovationer sker och vad drivkrafterna är bakom innovationer i tjänsteföretag. Vad finns det för hinder för utveckling och innovation i ett samhälle som bygger på tjänsteproduktion?

Seminariedeltagare:

• Lennart Wiklund, ordförande, Medieföretagen (Bonniers)
• Eva Gidlöf, vd, Tieto
• Johnny Munkhammar, riksdagsledamot, Moderaterna
• Thomas Strand, riksdagsledamot, Socialdemokraterna
• Harald Edqvist, forskningsledare, Fores
• Lars Witell, professor, Centrum för Tjänsteforskning vid Karlstad Universitet
• Teresa Jonek, näringspolitisk expert, Almega

Tid: tisdag 5 juli, klockan 10:00 – 11:30
Plats: Hästgatan 12, Visby

För mer information:

Ulf Lindberg
näringspolitisk chef
tfn. 070-345 69 51

David Wästberg
presschef
tfn. 070-345 68 59
 

I domen kom tingsrätten fram till att skolans beslut att säga upp rektorn från anställningen inte var sakligt grundad med följd att skolan ska betala skadestånd till rektorn.
Almega anser att tingsrättens dom är felaktig eftersom rektorns handlande är helt oförenligt med hans roll som främsta företrädare och lärare för en skola med elever i tonåren.

På sin öppna Facebooksida, där han presenterat sig som rektor för den aktuella skolan, har rektorn bl.a. visat upp medlemskap i grupper som Multiple orgasms, Oskuldgruppen och Vi som är sexgalna, samt visat anstötliga bilder, t.ex. en där rektorn bär en tröja med text som propagerar för analsex och en där rektorn sittande i en soffa särar på benen så att kalsongerna döljs endast av den servett han placerat över sitt könsorgan. På sin Facebooksida med detta innehåll har rektorn haft kontakt med många av skolans elever.

Enligt Almegas uppfattning fanns saklig grund enligt lagen om anställningsskydd att säga upp rektorn från anställningen. Almega anser därför att tingsrättens dom måste upphävas av högsta rättsliga instans. Därför kommer domen att överklagas. Överklagandet kommer att lämnas in under de närmaste dagarna.

 För mer information:

Örjan Lenárd
förbundsdirektör Almega Tjänsteföretagen
tfn. 070-345 68 92

Lars Bäckström
arbetsrättsjurist
tfn. 08-762 69 27
 

Det är nu 20 år sedan den förra skattereformen. Mycket har hänt med samhället och arbetsmarknaden sedan dess. I dag arbetar det fler inom kunskapsintensiv tjänstesektor än inom tillverkningsindustri och byggsektor tillsammans. Då tjänstesektorn är personalintensiv och bygger på medarbetarnas kunskap är det orimligt att vi har ett skattesystem som beskattar arbete så pass hårt som dagens system gör. Det är dessutom så att de kunskapsintensiva tjänstebranscherna är de som beskattas hårdast av alla branscher.

– Det är nu dags att starta arbetet med en ny skattreform. Det finns goda förutsättningar för att nå bred politisk stabilitet för en sådan. Den viktigaste uppgiften blir att se över vilka alternativa skattebaser som finns i stället för arbete. Då kan vi varken utesluta höjda skatter på fastigheter eller höjda miljöskatter, säger Ulf Lindberg näringspolitisk chef Almega

Almega har bjudit in politiker, företagare och forskare som i boken Utvecklingskraft i bojor - Skattereformer för tjänstesamhället fått ge sin syn kring behovet av en ny skattereform. Några av bokens skribenter deltar under måndagen i Almegas seminarium - en skattereform för tjänstesamhället.

Seminariedeltagare:

Annie Johansson, ekonomisk talesperson för centerpartiet
Ardalan Shekarabi, tidigare ordförande i socialdemokraternas kriskommission
Jan Owen Nilsson, professor, Linköpings Universitet
Peje Emilsson, grundare av Kunskapsskolan
Oscar Lundin, grundare av Ung Omsorg
Ulf Lindberg, Almega

 

Tid: måndag 4 juli, klockan 10:00 – 11:30
Plats: Hästgatan 12

För mer information:

Ulf Lindberg
näringspolitisk chef
tfn. 070-345 69 51

David Wästberg
presschef
tfn. 070-345 68 59

HUI har på uppdrag av Almega studerat faktorskatternas (inkomstskatt, arbetsgivaravgift och bolagsskatt) andel av förädlingsvärdet i olika näringsgrenar i Sverige under åren 2002–2008. Studien baserar sig på officiell statistik från SCB. Resultaten visar tydligt att de kunskapsintensiva tjänstenäringarna beskattas hårdare än andra branscher.

Faktorskatterna är omkring tio procentenheter högre i de kunskapsintensiva tjänstenäringarna än i den övriga ekonomin. De utgör knappt hälften av förädlingsvärdet i de kunskapsintensiva tjänstenäringarna och omkring 40 procent i den övriga ekonomin. Sex av de tio hårdast beskattade branscherna utgörs av kunskapsintensiva tjänstenäringar.

– De senaste åren har de kunskapsintensiva tjänstenäringarna vuxit starkt. Bara den delen av tjänstesektorn sysselsätter i dag fler än industrin och byggsektorn tillsammans. Det är väldigt olyckligt att just de har en tio procent högre skattebelastning än andra tjänstesektorer och andra sektorer i näringslivet, säger Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega.

Den bransch som beskattas allra hårdast är ”Forskning och Utveckling” som beskattas med 66 procent jämfört med genomsnittet på 42 procent.

– Det finns en rätt bred politisk enighet kring att Sverige ska konkurrera med kunskap och innovation i framtiden. Då är det ohållbart att vi beskattar arbete i dessa branscher så pass hårt som vi gör, säger Ulf Lindberg.

Orsaken till att dessa branscher är hårdbeskattade är främst att de är personalintensiva och att de anställda i dessa branscher ofta betalar höga marginalskatter.

– För att klara den globala konkurrensen och locka talangfulla personer till företagen inom exempelvis IT, teknikkonsulter, arkitekter och utbildning måste skatten på arbete hos företag och medarbetare ner, säger Ulf Lindberg.

Trettio år efter den senaste skattereformen efterlyser nu Almega en översyn av det svenska skattesystemet som utgår ifrån att Sverige är ett tjänstesamhälle, där de nya jobben ska komma i kunskapsintensiva tjänsteföretag

– För att vi i framtiden ska klara av att finansiera den gemensamma välfärden krävs det att sänkt skatt på arbete växlas mot andra skattebaser. Jag tror inte att man kan undvika att titta på skattebaser som till exempel miljöpåverkan. Man måste kanske också titta på fastighetsskatten igen. Det är frågor som bör studeras närmare i en skatteöversyn. Anders Borg borde snarast ta ett sådant initiativ säger Ulf Lindberg
 

För ytterligare information:

Ulf Lindberg
näringspolitisk chef
tfn. 070-345 69 51

David Wästberg
presschef
tfn. 070-345 68 59
 

Almegas arbetsmarknadsindikator visar att ökningstakten för sysselsättningen i den privata tjänstesektorn mattas av något under andra kvartalet i år och det beror inte på att efterfrågan mattas av. En viktig faktor bakom inbromsningen är de ökade problemen att hitta rätt kompetens på arbetsmarknaden som matchar de lediga jobben.

Almegas prisindikator visar att tjänsteföretagens försäljningspriser väntas fortsätta stiga under andra kvartalet i år, om än inte i lika snabb takt som under föregående kvartal.

Almegas tjänsteindikator är en kvartalsbaserad konjunkturindikator som belyser den sammantagna utvecklingen i den privata tjänstesektorn. Den är väl lämpad för att på ett tidigt stadium pricka in vändpunkterna i konjunkturen. Exempelvis förutspådde Almega redan i juni 2009 med hjälp av tjänsteindikatorn att produktionsnedgången för tjänstesektorn under finanskrisen skulle komma att bli relativt kortvarig, vilket också skulle visa sig stämma.

Tjänsteindikatorn har ett högt prognosvärde för den faktiska utvecklingen av såväl produktion som priser och arbetsmarknad och ligger cirka ett kvartal före publiceringen av det faktiska utfallet från SCB:s nationalräkenskaper. Den är en snabb och tillförlitlig signal på konjunkturförändringar i branscher som tillsammans väger tungt i Sveriges totala produktion. Tjänsteproducenterna inom näringslivet svarar för 50 procent av BNP, och 45 procent av den totala sysselsättningen.

Ytterligare upplysningar om Tjänsteindikatorn:

Lena Hagman
chefekonom Almega
tel. 08-762 69 61,
mobil. 0761-08 52 51

David Wästberg
presschef, Almega
tel. 070-345 98 59
 

Att det förekommer oseriösa företag inom städbranschen är känt sedan tidigare men inte i vilken utsträckning. I syfte att kartlägga omfattningen av branschens svartarbete har Almega Serviceentreprenörerna låtit nationalekonomen Johan Kreicbergs sammanställa och analysera tillgängliga uppgifter på området. Rapportens slutsats är att minst två miljarder kronor undanhålls från beskattning i städbranschen varje år. Sannolikt är siffran ännu högre.

- Städbranschen är en lukrativ bransch för oseriösa företag. Inträdesbarriärerna är låga liksom riskerna att avslöjas och inte sällan står grovt kriminella ligor bakom svartarbetet i branschen. För de seriösa företagen blir det i många fall nästan omöjligt att klara sig i konkurrensen, säger Inger Jonasdotter, branschansvarig för Almega Serviceentreprenörerna.

Ett problem är att många av de stora upphandlingarna av städtjänster som genomförs är helt fokuserade på pris. I en bransch där personalkostnaderna är den absolut dominerande kostnaden skapar detta incitament för svartjobb som leder till att en undervegetation av oseriösa företag frodas.

- Branschen arbetar aktivt för att kontrollera och framhålla de seriösa företagen på marknaden. Auktorisationen är ett enkelt sätt för upphandlande kunder att välja seriösa och pålitliga företag. För att motverka svartarbete inom städbranschen krävs det dock ytterligare initiativ även från upphandlande företag, politiker och myndigheter, säger Inger Jonasdotter, branschansvarig för Almega Serviceentreprenörerna.

Rapporten ”En renare städbransch” beskriver hur upphandlare av städtjänster kan upptäcka oseriösa företag samt hur undandragandet av beskattningsbara inkomster görs i praktiken. För att ta del av rapporten eller läsa mer om auktorisationen, besök Almega Serviceentreprenörernas hemsida: www.serviceentreprenorerna.se.

För ytterligare information, vänligen kontakta:
Inger Jonasdotter
branschansvarig
tel: 08-762 69 06

David Wästberg
presschef
tel:08-762 69 06

Almega Serviceentreprenörerna är bransch- och arbetsgivareorganisation för städ- och serviceföretag med 878 medlemmar vilka står för närmare 90 procent av branschens omsättning och står för över 80 procent av antalet anställda i branschen.
 

Den privata tjänstesektorn har redan hämtat hem hela nedgången från finanskrisen och passerat den förra produktionstoppen som inträffade innan krisen.

Almega förutspår en klart högre tillväxt nästa år än många andra prognosmakare. Något som skiljer är att Almega räknar med högre investeringar än vissa andra, som exempelvis SEB och Nordea, som levererade sina prognoser i veckan. De förutspår en betydligt lägre BNP-tillväxt än vad Almega gör, på 2,6 respektive 2,3 procent för 2012.

– Almegas prognos utgår bland annat från att industri- och tjänsteföretag kommer att välja att bygga ut produktionskapacitet i Sverige, vilket leder till en fortsatt hög tillväxttakt även nästa år, säger Lena Hagman, Almegas chefekonom.

Almega ser också en risk med företagens växande problem att hitta tillräckligt med högkvalificerad arbetskraft i Sverige. Det kan påverka både tjänste- och industriföretags investeringsbeslut i negativ riktning.

Även om Almega förutspår stark tillväxt bedöms arbetslösheten minska långsamt. Enligt Almegas prognos minskar arbetslösheten till 7,6 procent i år och 7,3 procent nästa år. Detta kan jämföras med regeringens prognos om att arbetslösheten ska minska till 6,6 procent nästa år. Även Nordea och SEB har i veckan redovisat prognoser med arbetslöshetstal som faller snabbare än vad Almega förutspår.

– Det stora problemet är att allt fler kunskapsintensiva företag har brist på personal. Här har vi förklaringen till att svensk ekonomi nu befinner sig i hög konjunktur men med hög arbetslöshet, säger Lena Hagman chefekonom på Almega.

– Regeringen och andra prognosmakare verkar inte se att bristen på högkvalificerad arbetskraft berör en rad kunskapsintensiva branscher som stått för huvuddelen av den ökade sysselsättningen, säger Lena Hagman.

Enligt Almega leder företagens svårigheter att hitta personal med rätt kompetens till att många företag i växande grad väljer outsourcing till utlandet samt import av tjänster, istället för nyanställningar i Sverige. Samtidigt söker sig alltfler ut på arbetsmarknaden, men med kompetens som inte matchar efterfrågan på arbetskraft.

Almegas bedömning är att antalet sysselsatta totalt kommer att öka med omkring 116 000 2011-2012, varav större delen, 65 procent, väntas komma inom den privata tjänstesektorn.

Almega gör bedömningen att reproräntan kommer att höjas med en procentenhet från dagens 1,75 procent till 2,75 procent i år, och ytterligare en halv procentenhet till 3,25 procent nästa år.

För ytterligare information:

Lena Hagman
chefekonom Almega
mobil. 076-108 82 51
lena.hagman@almega.se

Cecilia Malmström
presskommunikatör Almega
mobil. 070-345 68 95
cecilia.malmstrom@almega.se
 

Rapporten innehåller bland annat en aktuell analys av det ekonomiska läget och en genomgång av de ekonomiska förutsättningarna inför den kommande avtalsrörelsen. Organisationerna presenterar också en gemensam uppfattning om viktiga förutsättningar för en väl fungerande lönebildning, vilket på det mer övergripande planet innefattar att;

• En väl fungerande lönebildning innebär för den internationellt konkurrensutsatta sektorn en lönebildning som stärker konkurrenskraften för verksamheterna i Sverige.
• En väl fungerande lönebildning för internationellt konkurrensutsatta verksamheter i Sverige måste utgå från vad som sker i omvärlden.
• Den internationellt konkurrensutsatta sektorns märke måste få bred acceptans som norm för hela arbetsmarknaden för att säkerställa en för hela Sverige väl fungerande lönebildning.

Den globala tillväxten förväntas i år och nästa år bli något lägre än förra året, men återhämtningen väntas fortskrida. Den snabba uppgången innebär att den globala industriproduktionen nu ligger på en högre nivå än före finanskrisen, men skillnaderna mellan länder är stor. Den svenska teknikindustrin påverkades mycket kraftigt av finanskrisen och har återtagit en hel del av nedgången, men det återstår en väsentlig bit kvar till tidigare nivåer. Bedömningen är att återhämtningen fortsätter, men i avtagande takt.

- Det är viktigt att vi som parter har en gemensam bild av hur de ekonomiska förutsättningarna ser ut. Hela arbetsmarknaden måste ta hänsyn till exportnäringens betydelse för svensk ekonomi, säger Anders Rune, Teknikföretagens chefekonom.

För tjänsteföretagen inom IT, tekniska konsulter och telekom blev nedgången i samband med finanskrisen ovanligt kort. Företagen förväntar sig en fortsatt ökad efterfrågan utifrån en relativt stark tillväxt i svensk ekonomi samt en fortsatt återhämtning i omvärlden.

- För företagen i dessa branscher är bristen på personal en trängre sektor än för låg efterfrågan, säger Lena Hagman, Almegas chefsekonom.

Företagen i teknikindustri och tjänster har ökat antalet sysselsatta sedan mitten av 1990-talet. Inklusive underleverantörsleden sysselsätts ungefär en miljon i denna del av svensk ekonomi. Det ökade samspelet mellan industrin och IT, tekniska konsulter och telekom är en central strukturförändring i svensk ekonomi under senare tid.

- I den allmänna debatten glöms exportnäringarnas betydelse för svensk ekonomi ofta bort. Den här rapporten kan förhoppningsvis räta ut en del frågetecken kring detta, avslutar Daniel Lind, Unionens chefsekonom.

Läs rapporten

För ytterligare information:
Unionen Daniel Lind, chefsekonom, + 46 768 277 246
Almega Lena Hagman, chefsekonom, + 46 761 088 251
Teknikföretagen Anders Rune, chefekonom, + 46 8 782 0836

www.almega.se, www.teknikforetagen.se, www.unionen.se

- Ett RIT-avdrag skulle inte bara kunna skapa fler jobb för unga, det skulle också kunna bli en brygga mellan generationerna i IT-samhället, kommenterar Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega.

Undersökningen är gjord i mars 2011 av Silentium på uppdrag av arbetsgivarorganisationen Almega, och 1010 svenskar i varierande åldrar över hela Sverige har tillfrågats. De svarande har fått ta ställning till en rad frågor som rör ett så kallat RIT-avdrag, som skulle innebära ett skatteavdrag för it-tjänster i hemmet. Till exempel hjälp med att installera bredband eller nya funktioner i mobiltelefonen.

72 procent anger att man är positiva till ett RIT-avdrag, vilket är en ökning från en tidigare undersökning 2010, då 68 procent var positiva.

Stödet är störst i den yngsta gruppen, 15-22 år, där 82 procent är ganska eller mycket positiva till ett RIT-avdrag.

55 procent av de tillfrågade tror att det skulle skapas fler jobb för unga om RIT-avdrag skulle införas. De äldre tror i något högre utsträckning än de yngre att det skulle skapar fler jobb för unga om RIT-avdraget skulle införas.

Undersökningen visar också att det vanligaste sättet att lösa IT-relaterade problem i hemmet är att pröva själv till man förstår hur det fungerar. Men att äldre personer i högre utsträckning ber om hjälp av en familjemedlem och att de i högre utsträckning ringer IT-supporten.
 

För mer information:

www.almega.se

Ulf Lindberg
näringspolitisk chef
tele. 08-762 69 51
mobil. 070-345 69 51

Cecilia Malmström
pressinformatör
tel. 08-762 68 95
mobil. 070-345 68 95
 

Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen har fått ett brett och omfattande uppdrag. På bordet ligger såväl sjukförsäkringen som arbetslöshetsförsäkringen.
Regeringens arbetslinje har enligt Almega varit en framgång i att öka incitamenten till arbete men nu måste vi också ta itu med hur vi ska genomföra ett effektivt omställningsarbete.

– Det är dags att skapa framtidens socialförsäkringssystem som i högre utsträckning ställer frågan "vad kan du?" än "vad är det för fel på dig?", säger Ulf Lindberg som är näringspolitisk chef på Almega.

Almega menar att en lösning med en obligatorisk omställningsförsäkring bör vara det övergripande målet för utredningen. Att i möjligaste mån likställa sjukförsäkringen och arbetslöshetsförsäkringen är en viktig grundprincip.

– Genom dagens system med en sjukförsäkring som omfattar alla men en arbetslöshetsförsäkring som är frivillig och dessutom med olika villkor och ersättningar jämfört med sjukförsäkringen tappar vi lätt fokus på det viktigaste nämligen omställning till ett nytt jobb, säger Ulf Lindberg

Olikheterna i försäkringarna leder enligt Almega till att det läggs för mycket kraft på i vilken kategori en människa i utanförskap ska placeras i stället för hur man snabbast ska ta sig tillbaka till aktivitet och arbete.

En ny lösning ställer enligt Almega krav på att ett effektivt omställningsarbete utvecklas. Almegas förslag är att Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens roll ses över i grunden.

– Två av våra mest kritiserade myndigheter klarar uppenbarligen inte dagens roll som kombinerar myndighetsutövande och service. I dagens arbetsliv är det inte möjligt för en myndighet att klara alla situationer och behov, säger Ulf Lindberg

Almega vill därför se över möjligheten att slå ihop myndigheterna till en omställningsmyndighet. Denna myndighet skulle då enbart hantera individers rättigheter inom försäkringen, sköta utbetalningar och mäta kvalitet samt kontrollera de utförare som verkställer själva omställningsarbetet.

Det praktiska omställningsarbetet bör enligt Almega istället utföras av olika aktörer inom ramen för ett valfrihetssystem liknande de som nu växer fram på allt fler välfärdsområden.

Dagens administration av a-kassan med facklig branschvis administration och frivilligt medlemskap men med i huvudsak skattefinansiering, har överlevt sig självt enligt Almega.

– Uppdelning av arbetsmarknaden har sina rötter i det gamla skråväsendet och är inte längre relevant. Nya branscher uppstår och utvecklas och människor rör sig mellan branscher på ett helt annat sätt idag, säger Ulf Lindberg.

Almega menar att ett nytt system för omställning skulle underlätta rörlighet mellan branscher samtidigt som det omfattar fler och har högre rättssäkerhet.

Almega menar även att differentieringen av avgifterna till A-kassan bör tas bort. Dessutom bör företagare ges möjlighet att välja bort att omfattas av försäkringen eftersom villkoren för företagare generellt följer andra regelverk än för anställda.

För ytterligare information:

Ulf Lindberg
näringspolitisk chef
mobil. 070- 345 6951

David Wästberg
presschef
mobil. 070-345 68 59
 

Det finns inga belägg för att löntagare fastnar i den så kallade låglönefällan. Detta visar en undersökning som Hewitt Löneanalyser gjort på uppdrag av Almega. Undersökningen bygger på lönestatistik för åren 2004-2008 och omfattar de avtalsområden som organiseras av Almega och som tillämpar lägstalön enligt gällande kollektivavtal.

Av de medarbetare som år 2004 hade lägstalön var det endast 4 procent som år 2008 fortfarande hade lägstalön. Resterande hade lämnat lägstalönen, fått en positiv löneutveckling eller utgått från statistiken av varierande skäl. Därmed skulle de så kallade låglönesatsningarna vara onödiga, då ytterst få personer kvarstår med lägsta lön.

Almegas vd, Jonas Milton, framhåller samtidigt att lägstalönerna har mycket negativa effekter för ungdomars arbetslöshet i Sverige. Något som även får stöd i forskningen, nu senast i Långtidsutredningen.

Två nya forskningsstudier pekar nu på konsekvenserna av höga lägsta löner. Studierna visar att människor i låglönejobb riskerar att förlora jobbet och i stället hamna i riktig fattigdom om de lägsta lönerna höjs.

– Både intuition och forskning säger att färre anställs om man gör det är dyrt att anställa ungdomar. Höjer man de lägsta lönerna så höjer man också inträdesbarriären för dem som har en svag ställning på arbetsmarknaden, inte minst gäller det ungdomar, säger Jonas Milton.  

Per Skedinger på Institutet för Näringslivsstudier har i sin studie ”Effects of Increasing Minimum Wages on Employment and Hours: Evidence from Sweden’s Retail Sector” visat på vad som händer när minimilönerna höjs. Hans slutsats är att företagen säger upp fler anställda som har minimilön än vad som annars skulle varit fallet.

Forskarna Sen, Rybzynski och Van De Waal har i sin studie ”Teen employment, poverty and the minimum wage: evidence from Canada” analyserat skillnaderna i minimilönerna mellan de kanadensiska provinserna från 1981 till 2004. Deras slutsats är att höjda minimilöner leder till ökad, inte minskad, fattigdom eftersom sysselsättningen för ungdomar minskar. Studien visar att om minimilönerna höjs med 10 procent leder det till att andelen fattiga familjer ökar med 4-6 procent.

För mer information:

Jonas Milton
vd Almega
tel. 08-762 69 74
mobil. 070-345 69 74

David Wästberg
presschef Almega
tel. 08-762 6859
mobil. 070-345 68 59

Avtalet som innebär att lönen sätts i lönesamtal mellan chef och medarbetare sätter individens och företagets utveckling i fokus.

– Vi har genomgående haft konstruktiva förhandlingar med våra motparter. Det är mycket glädjande att vi tillsammans lyckats få till ett avtal innan nuvarande avtal löpt, säger Johan Mann, förhandlingsledare för Apoteksföretagen inom Almega.

Avtalet om allmänna anställningsvillkor löper fr.o.m. den 1 maj 2011 t.o.m. den 30 april 2012. De två ändringar som gjorts är redaktionella.

Dock öppnar avtalet upp för en möjlighet för arbetsgivaren att överenskomma med medarbetare om att lösa av semesterdagar överstigande 25 mot kompensation i form av höjd utgående månadslön.

Avtalet omfattar ca 6.000 anställda.

För ytterligare information

Johan Mann
förhandlingsledare
Apoteksföretagen
tfn: 070-345 69 96

Christine Sorselius
förhandlare
Apoteksföretagen
tfn: 072-742 70 62

- Det finns ett stort behov av att samla branschen och ge den en tydlig röst, särskilt efter den senaste tidens debatt. säger Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega.

De fristående förskolorna är en viktig del av svensk barnomsorg som bidrar med hög kvalitet och mångfald i verksamheten. Förskoleföretag och kooperativ har länge haft svårt att göra sig hörda i debatten vilket har gjort att bilden av branschen ibland blivit onyanserad.

Sveriges Fristående Förskolor kommer att påverka opinionsbildare och beslutsfattare för att åstadkomma goda villkor för fristående förskolor och därigenom medverka till högre kvalitet och ökad valfrihet inom barnomsorgen.

- Sveriges Fristående Förskolor kommer att ta ledartröjan när det gäller kvalitetsutveckling inom förskolan. Kvalitetsfrågorna är oerhört viktiga och om de fristående förskolorna ska fortsätta ha ett så brett stöd som idag måste de alltid vara lika bra eller bättre än sina kommunala kollegor, säger Arne Mårtensson, vd för Arbetsgivarföreningen KFO.

Plats: Förskoledagarna, Waterfront Hotel, Stockholm
Tid: onsdag 9 mars kl 12.30 – 13.00.
Efter presentationen ges möjlighet att träffa Almegas och Arbetsgivarföreningen KFO:s företrädare samt det nya nätverkets talesperson och flera förskoleföretagare.

Kontakt:
Arne Mårtensson, vd Arbetsgivarföreningen KFO, tel 070-578 80 05
Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Almega, tel 070- 345 6951

Alla barn i Sverige har rätt till en god barnomsorg. Nätverket verkar för högre kvalitet och större valfrihet inom barnomsorgen genom att öka de fristående förskolornas andel av barnomsorgen.

Idag har Sveriges cirka 2600 fristående förskolor sammanlagt cirka 83 000 barn inskrivna vilket innebär att cirka 19 % av barnen i förskoleåldern går i fristående förskola.
Sedan 1992 är det möjligt att bedriva förskola i privat regi. Verksamheten finansieras genom en kommunal barnomsorgspeng och förskoleavgifter inom ramen för maxtaxan.
 

Almegas tjänsteindikatorn pekar mot att tillväxten i den privata tjänstesektorn kommer att ligga kring 5 procent under årets första kvartal, och därmed på ungefär samma ökningstakt som under helåret 2010. Tjänsteföretagen överlag räknar med en fortsatt stark efterfrågan under första kvartalet i år.

– Men tillväxten skulle kunna varit ännu högre, men tillväxten bromsas onödigt mycket av att företagen har svårt att genomföra nyrekryteringar.

Sysselsättningen i den privata tjänstesektorn väntas fortsätta öka under första kvartalet i år, men i något långsammare takt jämfört med det föregående kvartalet.

Samtidigt som efterfrågan på olika tjänster fortsätter att stiga har särskilt företag med en relativt stor andel högkvalificerad arbetskraft fått ökade svårigheter att hitta rätt kompetens på arbetsmarknaden för att kunna möta efterfrågan.

– Den långsammare ökningen av sysselsättningen beror till stor del på arbetskraftsbrist inom kunskapsintensiva branscher. Företagen hittar helt enkelt inte den personal de behöver för att kunna öka produktionen av högkvalificerade tjänster, säger Almegas chefsekonom Lena Hagman.

Produktionstillväxten kunde varit ännu högre om inte dessa flaskhalsar, i form av brist på personal funnits. Flaskhalsarna inom tjänstesektorn innebär även att produktivitetstillväxten hålls tillbaka i hela näringslivet.

 

För mer information

Lena Hagman
chefekonom Almega
tel. 08-762 69 61
lena.hagman@almega.se

David Wästberg
presschef Almega
tel. 070-345 68 59
david.wastberg@almega.se
 

- Bland medlemmarna i Svensk Teknik&Designföretagen är majoriteten av medarbetarna akademiker. Därför är det glädjande att vi har en samsyn med våra största motparter kring en lönebildning som sätter fokus på den enskilda medarbetarens prestationer säger Lena Wästfelt, vd Svenska Teknik&Designföretagen.

Avtalet har sin utgångspunkt i ökat lokalt ansvar, decentralisering och utveckling av nya modeller.

-Det är parternas gemensamma uppfattning att det nya avtalet kommer stärka företagens och medarbetarnas utveckling, säger Lena Wästfelt.

Avtalet betonar vikten av att den lokala löneprocessen är genomarbetad och att den följs upp och utvärderas för att hela tiden förbättras. De enskilda löneökningarna diskuteras i det individuella lönesamtalet mellan medarbetare och lönesättande chef och ska baseras på individens prestation, kompetens och skicklighet.

- Avtalet är ett resultat av det långsiktiga och nära samarbete om lönebildning som vi bedrivit med Akademikerförbunden under de senaste åren. Tillsammans har vi utarbetat formerna för att säkra kvalitén i den lokal lönebildningsprocessen, säger Petter Skogar, förhandlingschef för Svenska Teknik&Designföretagen.

Avtalet omfattar 750 företag, som totalt har 31 000 anställda.

För ytterligare information

Lena Wästfelt
vd, Svenska Teknik&Designföretagen
mobil. 070-345 6907

Petter Skogar
förhandlingschef, Svenska Teknik&Designföretagen
mobil 070-345 6856

Maria Eriksson
förhandlare, Svenska Teknik&Designföretagen
mobil 070-370 3878

Cecilia Malmström
pressinformatör, Almega
tfn. 070-345 68 59
 

Hans Ronnerstam, förhandlare på Almega Tjänsteföretagen, är nöjd med att avtal har kunnat träffas.

- Det känns bra att vi, efter att ha förhandlat under stora delar av hösten och vintern, tillsammans har lyckats åstadkomma ett nytt avtal för personalen inom skärgårdstrafiken.

Avtalet innebär i korthet att sjukreglerna nu har anpassats till de regler som gäller på de flesta andra avtalsområden, dvs sjuklön enligt sjuklönelagen under de två första veckorna och därefter sjukpenning från försäkringskassan. Därutöver har ett antal andra regler ändrats/tillkommit, t ex möjligheten att provanställa, förändringar i förutsättningarna för vikarier och korttidsanställda och avseende schemaläggningen.

Avtalet rör 41 företag med drygt 700 anställda.

För mer information:

Hans Ronnerstam
förhandlare Almega Tjänsteföretagen
tel. 08-762 68 75
mobil 070-345 68 75

Tomas Bengtson
förhandlare Almega Tjänsteföretagen
tel. 08-762 70 46
mobil 070-398 55 64

Örjan Lenárd
förbundsdirektör Almega Tjänsteföretagen
tel. 08-762 68 92
mobil 070 – 345 68 92

Cecilia Malmström
pressinformatör
tel. 08-762 68 95
mobil 070-345 68 95

Almega - Sveriges största arbetsgivar- och branschorganisation för tjänsteföretag, är en förbundsgrupp som har cirka 10 000 medlemsföretag med sammanlagt cirka 500 000 anställda. Medlemsföretagen representerar ett 60-tal branscher inom den svenska tjänstenäringen. Almega är den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv.
 

Direktiven för en utredning om företagsbeskattningen presenterades den 13 januari av Regeringen. Utredningen ska hanteras av Finansdepartementet.

- Det är mycket positivt att regeringen slår fast att man strävar efter ett dynamiskt och innovativt företagsklimat, och att man vill möta den strukturomvandling som Sverige går igenom, säger Ulf Lindberg som är näringspolitisk chef på Almega.

Från Almegas sida vill han särskilt framhålla direktivets skrivningar om att förbättra möjligheterna till skatteavdrag för forskning och utveckling, som inte minst är av stor betydelse för en innovativ och växande tjänstesektor. Ulf Lindberg ser det också som positivt att regeringen vill ha lättnader för riskkapital och eget investerat kapital. Också det av stor betydelse för nya och växande branscher.

Ulf Lindberg och Almega betonar att utredningen är mycket välkommen, och att han gärna ser ett liknande initiativ för en skattereform som omfattar inkomstbeskattningen.
 

För ytterligare information:
 

Ulf Lindberg
näringspolitisk chef Almega
tel. 08 - 762 69 51
mobil. 070-345 69 51
 

David Wästberg
presschef Almega
mobil. 070-345 68 59
 

Utifrån statistik för de senaste 12 månadernas utbetalningar från Skatteverket omsätter branschen 2,78 miljarder kronor och 241 000 nya kunder tillkom under denna period. Det innebär att drygt 12 000 personer är sysselsatta i branschen idag.

Redan denna korta tid efter valet och trots en viss eftersläpning i statistiken tyder skatteverkets senaste siffror på att tillväxten i branschen ökat. I snitt tillkommer 20 000 nya kunder varje månad. Under de senaste 3 månaderna, september – november, köptes hushållsnära tjänster för 668 miljoner kr (223 miljoner/månad).

– Nu när det finns stabilitet kring reformen är det rimligt att fler tar steget och börjar köpa hemservice. Därför är det troligt att vi kommer se ännu starkare siffror framöver, säger Johan Huldt, branschanalytiker Almega Hemserviceföretagen.

Almega har kontinuerligt rapporterat om branschens utveckling och det stora stöd som RUT-avdraget har hos allmänheten, vilket kan antas haft påverkan på valutgången.
– Att reduktionen blir kvar är ett avgörande steg för branschens fortsatta utveckling framåt. Den osäkerhet som rådde hos företagen innan valet har nu bytts ut mot en fullskalig satsning för att matcha den alltjämt ökande efterfrågan, säger Johan Huldt.

Ulf Lindberg, näringspolitisk chef Almega, menar att även om RUT-avdraget fick mycket uppmärksamhet i samband med valet är det inte säkert att det var enbart positivt för branschen.

– Flera aktörer hade politiska intressen i att smutskasta branschen, men generellt har uppmärksamheten varit positivt. De flesta känner nu till möjligheten att göra avdrag och risken att RUT-avdraget avskaffas i framtiden får numera ses som väldigt liten, säger Ulf Lindberg.

Få branscher har varit så omdiskuterade under de senaste åren som hemservicebranschen. När RUT infördes den 1 juli 2007 fanns det förhoppningar om att omvandla en tidigare ljusskygg verksamhet, med svarta pengar och otrygga anställningar, till en seriös bransch. Idag vet vi att branschen har växt rekordartat. Av de drygt 12 000 personer som jobbar i hemserviceföretag kommer tre av fyra från tidigare arbetslöshet.

Den typiska kunden är en medelinkomsttagare med familj och barn. Branschen domineras idag av seriösa företag som följer lagar och regler, där de anställda har trygga anställningar.
– När det nu gått snart fyra år sedan RUT infördes kan vi konstatera att alla förväntningar har överträffats där såväl statskassan som medborgarna blivit vinnare. Nu är det dags att ta nästa steg och se över skattereduktionens omfattning för RUT liksom planera för ett RIT- avdrag, skattereduktion för IT-tjänster i hushållet, säger Ulf Lindberg.

 

För mer information:

Ulf Lindberg
näringspolitisk chef Almega
tel. 08 - 762 69 51
mobil. 070-345 69 51

Cecilia Malmström
pressinformatör
tel. 08-762 68 95
mobil. 070-345 68 95

Samtidigt som efterfrågan ökar i mer än hälften av tjänsteföretagen finns det tecken på att tillväxten för tjänsteproduktionen växlar ned under fjärde kvartalet.

– Det finns helt enkelt inte tillräckligt med personal med rätt kompetens för att företagen ska kunna möta den mycket höga efterfrågan på deras tjänster, säger Lena Hagman, chefekonom Almega.

Almegas tjänsteindikator pekar egentligen på att produktionstillväxten i den privata tjänstesektorn skulle ha kunnat vara ännu högre.

– Om företagen inte haft problem att hitta rätt kompetens skulle vi haft betydligt högre tillväxt, kanske över 8 procent, säger Lena Hagman.

Efterfrågan fortsätter att stiga i större delen av den privata tjänstesektorn under slutet av 2010 och början av 2011, inte minst inom olika typer av företagstjänster.

– Det vi kan se är att Sveriges starka BNP-tillväxt i år alltså inte enbart handlar  om att hushållen i år ökat sin konsumtion. Under 2010 har främst företagstjänster samt parti- och detaljhandeln bidragit till tillväxten inom tjänstesektorn, säger Lena Hagman.

Almegas arbetsmarknadsindikator tyder på att ökningstakten för sysselsättningen i den privata tjänstesektorn kan komma att stiga något under fjärde kvartalet.

Almega räknar med en ökning med cirka 3 procent fjärde kvartalet i år vilket innebär att sysselsättningen i den privata tjänstesektorn i år kommer att öka med cirka 50 000.

Almegas prisindikator visar att tjänsteföretagens försäljningspriser väntas fortsätta stiga under fjärde kvartalet i år och bidra till högre inflation. En växande andel av tjänsteföretagen räknar alltså med att höja priserna. Nu räknar även datakonsulterna med att höja priserna, efter fallande priser sedan fjärde kvartalet 2008.

För mer information

Lena Hagman
chefekonom Almega
tel. 08-762 69 61
lena.hagman@almega.se

David Wästberg
presschef Almega
tel. 070-345 68 59
david.wastberg@almega.se

 

Etableringslotssystemet är en av regeringens största integrationspolitiska reformer. Arbetsförmedlingen har fått i uppdrag att verkställa reformen och upphandla etableringslotsarna. Almega menar dock att hela reformen riskerar att inte fungera då det inte anslagits tillräckligt med resurser för projektet.

Beräkningar gjorda av branschen visar att de ekonomiska förutsättningarna är så svaga att många etablerade aktörer överväger att inte delta i lotsupphandlingen.

– Besvikelsen är stor eftersom företagen aktivt följt lotssystemets utformning och gärna skulle bidra med sin mångåriga kompetens och erfarenhet av framgångsrik arbetsmarknads- och samhällsintroduktion. Särskilt olyckligt i ett parlamentariskt läge där ingen har råd att ge integrationskritiker vatten på sin kvarn, säger Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega.

Förutom att ersättningarna är för låga finns det även problem med hur systemet med lotsar är utformat. Exempelvis säger regelverket att uppdraget ska anses som slutfört när den nyanlände fått ett heltidsjobb. Detta oavsett om det egentligen är mer lämpligt att den nyanlände jobbar deltid och läser en SFI-utbildning. Enligt Almega leder kravet på heltidsjobb till en konkurrenssituation mellan SFI-anordnarna och etableringslotsarna.

– Systemet är lite kantigt och tar inte hänsyn till vad som är bäst för den enskilde individen. Man kan ju verkligen fråga sig om det ligger i den enskildes intresse att det uppstår en konflikt mellan att jobba och lära sig språket, säger Ulf Lindberg.

Almega stödjer fullt ut tanken med etableringslotsar men tycker att det är olyckligt att Arbetsförmedlingen inte tillräckligt tagit till vara de synpunkter de tilltänkta utförarna lämnat. Det i kombination med en dålig ersättningsmodell riskerar, enligt Almega, att en god tanke att förfelas.

 

För mer information:

Ulf Lindberg
näringspolitisk chef
tel. 08-762 69 51
mobil. 070-345 69 51

Cecilia Malmström
pressinformatör
tel. 08-762 68 95
mobil. 070-345 68 95
 

 

Almega - Sveriges största arbetsgivar- och branschorganisation för tjänsteföretag, är en förbundsgrupp som har cirka 10 000 medlemsföretag med sammanlagt cirka 500 000 anställda. Medlemsföretagen representerar ett 60-tal branscher inom den svenska tjänstenäringen. Almega är den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv. Almega banar väg för tjänsteföretagen.