En av de viktigaste källorna till utveckling är forsknings- och innovationspolitiken. I Sverige har den allt för länge styrts utifrån en föråldrad karta. De viktigaste drivkrafterna för utveckling i tjänster är kunderna och medarbetarna, det är människor som skapar affärer. Tekniken är en förutsättning men inte alltid drivaren av utveckling. Trots detta kan vi år efter år se forskningsstrategier och forskningssatsningar där tekniken står i centrum. Satsningar inom områden viktiga för tjänster inom såväl tjänsteföretag som varuproducerande företag är däremot svåra att hitta.

Det är intressant att söka igenom Vinnovas (som finansierar behovsmotiverad forskning) projekt det senaste året. Noteras kan att programmet för skogs- och träindustrin omfattar 250 miljoner från Vinnova, och hälften från näringslivet. Det nationella flygtekniska forskningsprogrammet har en budget om 440 miljoner kronor inklusive medfinansiering. Utlysningen "Vinnande tjänstearbete" omfattade 44 miljoner kronor, exklusive medfinansiering.

Lena Gustavsson före detta tf GD för vinnova uttalade i somras att två priorerade områden är tillverkning och ”tjänster”, där ”tjänsterna” till skillnad från tillverkning omgavs av citationstecken. Almega representerar över 9000 företag inom ett 60-tal olika tjänstebranscher är oroliga för den brist på insikt och handling som Vinnova visar, som regeringens förlängda arm inom behovsmotiverad forskning. Det finns tydliga behov av strategier och satsningar på tjänsterelaterad forskning.

Maud Olofsson höll ett anförande på IVAs öppning av projektet Innovation för tillväxt då betydelsen av tjänsteinnovationer lyftes fram. Det är lovvärt, men det räcker inte. Myndigheter som genomför satsningar på behovsmotiverad forskning måste se näringslivet som det är idag. Framtidens affärer förutsätter framstående teknik, men de förutsätter också marknader där företag och deras medarbetare kan leverera lösningarna.

Det finns bara möjligheter med att se tjänster som en naturlig del i forsknings- och innovationspolitiken. Almega förväntar sig att Charlotte Brogren, ny GD på Vinnova har inspiration och mandat för att driva på förändring mot en bredare syn på innovation än dagens. Tobias Krantz är dessutom ny på posten som forskningsminister, han har nu chansen att sätta tjänsteforskningen på kartan. Sverige är bra på tjänster och tjänsteföretagande, dags snart att forsknings- och innovationsetablissemanget också ser detta.

/Ulf Lindberg, Näringspolitisk chef, Almega

Artikeln är publicerad i Dagens Industri den 9 oktober 2009