2008-06-17
Hur ska offentlig välfärdsproduktion organiseras när en satsning på ökad tjänsteexport av välfärd är nästa naturliga steg?
Idag jobbar fler än fyra av tio i Sveriges tjänsteföretag. Den privata
tjänstenäringen svarar för åttio procent av alla nystartade företag, en
fjärdedel av all export, två tredjedelar av näringslivets hela produktion och
hälften av Sveriges BNP. I en sådan ekonomi blir det allt viktigare att rikta
mer uppmärksamhet mot tjänsteföretagens förutsättningar.
I den här rapporten vill vi visa bredden och djupet av de välfärdstjänster
som redan idag exporteras från Sverige. Vi lyfter fram några av de företag
som har tagit steget över nationsgränserna och ut i världen – trots dagens
system snarare än tack vare.
Om Sverige ska kunna dra kommersiell nytta av decennier av utbyggnad
och ackumulerad kompetens av hur offentlig välfärdsproduktion organiseras
är en satsning på ökad tjänsteexport av välfärd nästa naturliga steg. Utöver
de demografiska aspekterna, lika för stora delar av världens utvecklade
ekonomier, finns även en snabbt ökande öppenhet för att konsumera vård
och omsorg i annat land än i hemlandet. En helt ny typ av marknad för
välfärdsturism är på väg att växa fram, och Sverige har goda möjligheter att
utveckla offentlig välfärdsservice även på detta område.
En avancerad välfärdssektor i Sverige kan vara viktig också för
utvecklingen av svenska underleverantörer och andra branscher. Genom att
vidga ”systemgränserna” och se välfärd i ett större sammanhang kan man
väga in andra branscher så som samhällsbyggnad, arkitekttjänster och IT.
Företagen i denna rapport har insett att tjänster inte längre behöver
inskränkas av gränser. Vad kan vi lära av deras erfarenheter? Vad bör slipas
till i den svenska modellen för att skapa Sveriges nästa exportsuccéer?
Läs rapporten (pdf)
Tillbaka